mylifeandme

Nu är det rejält grönt ute! Var kom det ifrån?

Maj månad... den absolut värsta månaden av alla för oss som tillhör yrket lärare. ALLT ska göras nu när det börjar närma sig slutet av läsåret. Det är mängder att rätta, kompletteringar som ska sättas ihop, rester som ska göras  -  bokslut för alla klasser med andra ord. Förvirringen är total om man säger så.
Men snart...snart.

Hilding har fått gå ut i stor hage igen. Han blev sååå lycklig, lille plutten. Men ojoj vad han vill ut nu. Han har ju stått i över SEX veckor!! Stackaren har tappat nästan allt i muskelväg och han ser så tanig ut bäbisen. Det kommer bli halabaloo och köra honom igen vill jag lova.  Snart!

Idag var det dags för mitt andra tandläkarbesök inom loppet av en vecka. Nu är alla fyra hålen lagade och återstår gör bara hålet som lämnas i min plånbok.
Imorgon utökas hålet ytterligare eftersom det är dags för Hildings återbesök hos veterinären. Nu håller vi tummarna för att han inte behöver någon mer behandling utan är "fit for fight". Vi ska också kolla upp hans otäcka sår givetvis.

Nästa projekt att jaga rätt på är pallkragar. Jag ska nämligen vara huslig och plantera mina egna grönsaker i år hade jag tänkt! Och pallkragar är ju perfekta som de är! Min tanke är att odla lite olika sorters sallad, tomater, kryddor och kanske ev. även potatis. Vi får väl se hur det blir med det.
En annan försöker ju sig på detta IRL (på riktigt)isället för att sitta klistrat fram FARM *host* VILLE! (Nu tar vissa åt sig, jag vet...hihi) För er som på något sätt lyckats undgå att höra talas om Farmville så kan jag tala om att det är en sida på Internet där man fiktivt sköter om en bondgård!! Dvs, man sköter djur och odlar grönsaker, fast med tecknade figurer. No shit. Man kan ju göra alltin nu för tiden. Snart slipper man leva helt på riktigt, allting kommer att skötas fiktivt via Internet.

Nåväl, jag ska inte fortsäta mopsa mig så här. Jag kommer tillbaka och är kaxig när jag verkligen HAR skaffat mina pallkragar. Om det blir före september.

So long!

Hoppas att ni alla får en glad och trevlig påskhelg, och förhoppningsvis lite sol på det också!

Vi ska försöka göra lite nytta innan vi sedan på måndag drar kosan en bit söderut till Helsingborg. Vi ska hälsa på/hjälpa min mormor som ju nu är helt ensam. Så det blir inte ett så lugnt påsklov för oss även om det så klart alltid är lite "semester" att komma iväg så där.

Våren börjar så smått knacka på här i Dalarna, även om det ännu inte är så varmt och myyyycket snö finns kvar. Vägarna spricker sönder pga vädret eftersom tjälen börjar gå ur nu innan snön ens försvunnit. Både på asfaltsvägar och grusvägar är det stora sprickor och hål så man får passa sig både när man går och när man kör bil eller häst. På vissa ställen har det till och med blivit så stora bulor och gropar att man inte ens kan åka där. Vägverket kommer att få en hel del att göra till våren om de ska kunna fixa alla skador som blivit.

Jag var till vårdcentralen i veckan eftersom jag äntligen fått tummen ur till att undersöka mitt öra som krånglat i över två år. Jag har haft värk i öra, tinning och höger övre tandrad. Först trodde jag ju det var pga nåt hål i tanden (eftersom jag inte varit hos tandis på 10 år) men så var det inte. Därför har jag nu bestämt mig för att ta tag i det. Läkaren hittade inget konstig förutom att en gång som går mellan öra och svalg, på mig var öppen där den "normalt sett" är stängd. Vissa kan dock ha den öppen och då kan man få problem med knaster i örat. (Vilket jag ju också har). Jag fick ta en sänka (huvva för nålar!) och hon kollade allt mellan njurvärden, socker, sköldkörteln osv. Allting såg normalt ut så nu ska jag få en remiss till en öron-, näsa, hals-läkare eftersom även min halsmandel på höger sida är större.
Jag avskyr sjukhus men jag måste få någon klarhet i det där nu. Det kunde dock dröja månader innan man fick en tid sa hon.

Pga strulet som varit på slutet fick vi boka om tiden för Hildings veterinärbesök så nu är vi inbokade den 15/4 istället. Hoppas att de kan se något trots att han kommer att ha gått ganska lite vid det laget. Men efter det, om allt är som det ska, så tränar vi på på RIKTIGT igen och så får vi hoppas att vi kommer någon vart och att hästkraken INTE trampar sig igen, eller nåt annat trist. Det var ju det som förstörde hela förra säsongen. Så målet denna gång får väl bli att kunna kvala någon gång i mitten av sommaren.

Nåja, njut av påsken nu och ät massor av gott!!

Kramar!

Jag kan sitta för mig själv och småle när jag tänker tillbaka på min barndom och saker som jag såg fram emot då. En av dem var alltid när vi skulle åka och hälsa på Mimmi (mormor)och Lars i Skåne. Det gjorde vi varje sommar, samt att även de kom till oss varje sommar och varje jul. Jag minns de varma somrarna i Skåne. Jag minns dofterna av Öresunds saltvatten, prasslet av bokskogens löv och smaken av slush som jag minns att jag brukade dricka när vi besökte köpcentret Väla. Jag minns allt som det var igår, trots att mitt samvete gnager för att det var över 10 år sedan jag var där nere. Tiden går så FORT och som allt annat så tänker man "jag ska".
Man tänker inte så långt som att tiderna förändras. Man vill att allting ska vara som det alltid har varit. Man vill att Mimmi och Lars alltid ska sitta vid sitt köksbord och spela yatzy på den gröna duken.
Tyvärr finns inget för alltid.
Tiderna förändras, och de förändras fort.
L har varit dåligt, mycket dålig, en längre tid. Allvarliga sjukdomar har avlöst varandra och jag önskar ingen ett sådant helvete som han har gått igenom. Han har gått på dialys en längre tid men i samband med ytterligare en sjukdom så har han nu beslutat att vägra ta mer dialys. Jag förstår honom. Varför ska man på egen hand förlänga ett lidande som ingen människa borde få känna? Han lever inte, han existerar. Det är ett lidande, en konstgjord andning. Det är inte värdigt och jag antar att det är så han själv tycker.
Han har lovat min M att inte sluta med dialysen. Men enligt läkaren var det över en vecka sedan han gav upp det. Trots det lovar han fortfarande M att han ännu tar dialys. Hon vet. Men hon säger inget. Hon förstår. Vi förstår.
Jag läste nyss att undersökningar visat att det i genomsnitt tar 7-10 dagar efter avslutad dialys för en patient att dö. Det skrämmer mig. Det har gått över 7 dagar nu.
Det gör så ont i mig när jag tänker på det. Sanningen att säga upptar det mycket av mina tankar trots att jag utåt sett inte pratar om det.
Jag vill inte att saker ska förändras. Det är för smärtsamt. Varför?

Jag är så effektiv idag så jag till och med hinner blogga om det!
Typiskt nog så har vi möte kl 16 idag och trots att jag slutar 11.45 på onsdagar så måste jag gå på det.
Så - jag jobbade imorse och efter min lektion slutade vid 10.30 så skyndade jag mig hem, tog en kopp kaffe hos mamsen och sedan blev det stallet. Tog in Jallan och visiterade honom eftersom han betett sig som att han inte mår bra. Inget kontigt med honom just nu men vi får hålla ögonen öppna. Sedan var det Hildings tur. Borsta, sela, på med vagnen och sedan ut på en tur i det underbara vårvädret. Kom tillbaka klockan 14.00 och då bar jag lite vatten och sedan hem för att slänga i mig lite käk. Och nu sitter jag här!
Klockan är bara 14.30 och jag har hunnit mer idag än vad jag normalt gör på en dag. Varför är man inte så effektiv jämt??
Nu ska jag tvätta mig, byta om och bege mig åter till jobbet. Sedan måste jag handla och därefter hem och laga mat innan jag gör stallet i igen och sedan ÄNTLIGEN får göra kväll. Jösses vilken bra dag! Ju mer jag gör desto mer energi får jag. :-)

Älsklingen är sjuk och har så varit i några dagar. Han har ju dragits med en elak halssmärta och diverse andra åkommor. SÅ i måndags åkte han upp vårdcentralen och de konstaterade att han åkt på halsfluss. Usch. Så nu äter han antibiotika och redan efter någon dag så släppte faktiskt den höga febern.

Nej, nu måste jag skynda på!
Ha en bra dag!

I år kan de då inte klaga på att det inte finns någon snö till Vasaloppet!
Det kom massor igår och när jag klev ut i morse var det snö halvvägs upp till knäna...Jag var helt slut när jag hade gett hästarna frukost.

Vi är onödigt fattiga nu. Sjukt fattiga faktiskt. Det är ju då det alltid kommer ännu fler oväntade räkningar, eller hur? Jodå. Inget undantag här. J har ju haft sjukt ont i tanden ett tag, han har verkligen haft en nära-döden-upplevelse och tandläkaren förstod inte hur han kunnat gå så länge utan att få hjälp. Han själv säger också att han haft ondare än när han bröt lårbenet.
Äntligen har han fått hjälp, men det såg inte bra ut. Han har rensat massor men får välja mellan rotfyllning eller att dra ur tanden. Efter många om och men har han iaf bestämt att rotfylla. Sedan har de lagat ett till hål och på måndag ska de laga ytterligare ett hål, + att han ska till tandhygienist. Så allt som allt handlar det om 7 tandläkarbesök...
Notan: 6.500 + tandhygienist: 7.500:-
Självklart måste han laga allt. Men jag kan hålla mig för skratt.
Fy fan, jag har just insett vilken tur jag haft som slapp såna notor efter mitt glapp på 10 år hos tandläkaren. Iof så kan det ju komma surt efter men... peppar peppar...

Nu har iaf inte ♥ ont i tanden längre och det är en befrielse!

Helgen är snart slut och det känns skit. Det är turbulent på jobbet och jag mår dåligt över det. Det sipprar ständigt ut energi ur mig och jag förstår inte varför man inte bara kan få lugn och ro och sköta det jobb man är där för att göra. Eller, som man VILL göra. Men så verkar inte verkligheten fungera tyvärr. Eleverna är underbara och där är det inget fel, men det är DEM jag vill lägga min energi på!!

Många elever matar ständigt in ny energi i mig och det är jag dem evigt tacksam för. Hemma kan man också fylla på med ny energi tack och lov.
Igår hade vi lite "kalas" eftersom J fyllde år i torsdags. Det fick bli budgetbjudning, dvs Tacos. Det är ju årets fattigaste vecka och det känner vi också av. Hur som helst var det trevligt!

Hästarna har också fyllt på energi! Hilding har varit ut på tur både lördag och söndag och skött sig fint! Han har fått pulsa lite snö också och det tyckte han var lite drygt. Hihi.

Jaha, ingen uppesittarkväll ikväll då. I morgon börjar allvaret igen och det känns tungt.
Ungefär lika tungt som att gå upp imorse. Vi hade en innetemperatur på 10.7 grader. Ute var det -31.
Mmmmmmm.....skööööööönt att ta av sig täcket för att mötas av en piskande kyla och en toalettstol med porslinssits. Ett råd - köp INTE en sån om ni ska köpa ny toalett! De är för jävla kalla må jag säga. Särskilt när toan befinner sig inne i ett hus med nästan minusgrader och is på insidan av rutorna. Men men, som jag brukar säga: "Nåja, vi har i alla fall en billig elräkning!"
Efter skräckbesöket på toan var det bara att packa på sig så mycket kläder man kunde och bege sig ut i stallet för att mata hästarna. Hilding med sina dubbla vintertäcken var som en tokig påtänd Stockholmare på mellandagsrea ungefär. Han sprang runt runt runt , sparkade, stegrade, rullade och ja gud vet vad. Det var tur att han inte rev ned hela hagen. Alltså, FATTA överskottsenergin. HUR?! Han får ju inte ens så mycket kraftfoder. Men stackarn var sååå varm under täckena. Men han fick av sig ett i alla fall.

Det sköna med att gå ut till hästarna en morgon med -31 på mätaren är iaf att det känns som himmelriket att komma in sen. Även om det bara är knappa 11 grader inne.

Det har blivit lite tamt med uppdateringar på slutet som sagt....

Julen har varit trevlig med mycket god mat och många fina paket. Tyvärr har det varit så satans kallt så det har inte blivit så där jättemycket utevistelse som man kanske hade tänkt. Nu har vi nyss varit på tur med Hilding. När vi kom in visade termometern på -13 grader. Och gissa vad! Jag glömde att ta på mig vantar när jag körde!! Det gick bra ända tills vi skulle springa eftersom det drog extra kallt då. Hilding gjorde inte saken lättare eftersom han visade mig undersidan av sina bakhovar TVÅ gånger. Det är först gången som han verkligen sparkat upp så högt. Alltså, jag vet egentligen inte varför han gör så men ibland blir han ju alldeles till sig när vi ska springa. Han kniper svans och ska slå. Men oftast hotar han mest, dock inte idag. Vi joggade låååångsamt eftersom underlaget var lite lurigt. Sen fick han dock springa på liiiiite mer, efter en kurva såklart. (Not so good) Då blev han skogstokig och sparkade bakut två gånger. TUR som fan att jag faktiskt har den där slaggjorden. Han vill liksom springa fortare än han får och sen kan han inte kontrollera sig när han vill så mycket. Vi får se om han blir bättre sen när vi får lite mer rutin på allt. Han gör ju det inte för att vara dum, men det är inte så jätttteroligt när han är så där. Men man kan ju inte annat än älska Hildinggubben ändå Han försöker ju bara tala om att han är redo för mer än matte tror...*host host*

Snart är det nyår och jag ska nog avlägga ett nyårslöfte i år med.
Förra året gav jag mig själv ett löfte ( i det tysta) och jag höll det!! Det var att jag skulle ta tag i det där med tandläkaren och verkligen gå dit en gång för alla. Och det gjorde jag! För första gången på över 10 år!!
Det är nog första gången jag har hållit ett nyårslöfte till mig själv tror jag.

Ska ni avlägga några nyårslöften?

Nu har jag varit dålig på att skriva här igen. Men nu så! Skriva är i princip det enda jag kan göra för att kommunicera just nu. Efter den där julfesten blev jag så klart sjuk (jag som nästan aldrig är sjuk). På måndagen jobbade jag hela förmiddagen men sjukskrev mig från 12.00. När jag kom hem visade termometern att jag hade feber och jag hade så jävla ont i ryggen och armarna. Först trodde jag det berodde på körturen dagen innan. Hilding skötte sig nämligen inte exemplariskt. Jag satt på helspänn hela tiden och tänkte att det skulle gå i skogen. Men - värken berodde nog enbart på någon typ av influensa. Feber hade jag visserligen bara en dag men det övergick i örvärk och ont i halsen. Nu har jag INGEN röst och har inte haft sedan i torsdags. Jag plågade mig igenom de viktiga lektioner jag hade torsdag-fredag men sista lektionen var det inte många ord jag fick fram. Eleverna tyckte nog jag var galen som ens gick dit men jag gjorde det enbart för deras skull! Dels för att de skulle ha ett viktigt prov och för att jag personligen skulle se till att de fick tårta (skolan firade 50 år) trots att de skrev prov. Det är det där som är nackdelen med yrket - en del (läs:jag) tenderar att bli alldeles för lojal och "mammig" (vet inte om det är rätt ord, men jag hittade inget annat). Jag hade ju bara mått dåligt om jag inte hade kommit då jag hade lovat att ställa upp för de goa eleverna.

Nåja. Den här veckan har det alltså inte blivit någon körning. *dåligt samvete* Vet inte om det hade blivit det ändå eftersom det har varit 15-20 grader kallt hela veckan. Det toppades i fredags då det var -27. Hilding hade ett täcke på sig och var varm under det men mammig som jag är kunde jag inte låta bli att pyllta på både honom och Jalla ett fleecetäcke under. Hilding fick dessutom det med hals! Han var arg på mig dagen efter. Jag var ju så trög så jag inte fattade att HAN numera är den mest hårdhudade killen i stallet. Det känns iaf skönt att veta att han LÄTT klarar av -30 med ett täcke+fleece under, eftersom han är ute dygnet runt. Ändå har han inte så mycket päls. Men fryser - det gör han aldrig nu för tiden. Kanske kan det bero på att han äter så mycket hö så att han snart ser ut som en gående luftballong. Han som var så fin när han kom hit. Förlåt Anki!!
Men det är för ett i slutänden - gott ändamål. Det är en riktig hårhudad tiger som ska komma ut på banan. (En gammal tiger) Hoppas vi ÄNTLIGEN kan få träna på nu. Det är ju först nu efter sommarens balltramp som vi kunnat träna på på riktigt. Jag vet inte hur många balltramp som satt stopp för träning för den där, men det i somras var klart värst. Suck. Jag skäms. Men jag ger mig aldrig så vi kämpar på!

Två dagar kvar till julledigheten. Underbart.

Igår var det julfest i Rättvik. Vi var på Rättviks bowling och krog med pappas (och J:s) jobb och det var god mat och Svenne Rubins som underhöll. De sistnämnda är väl inga jag normalt sett lyssnar på men någon låt är det lite röj i. Hur som helst var J chaffis (KORS i taket!!) vilket fick många att vilja ta fram febertermometern haha. Då passade jag på att beställa lite ur baren eftersom det var fri bar hela kvällen på Vinäs bekostnad. Det blev någon god drink, cider och en hel del Smirnoff Ice :) Trevligt!

Äntligen helg igen!
Nu väntar en lunch samt en tur med Hildingpojken innan det är dags att hemma och fixa sig inför kvällens julfest.
Ute är det gråväder som vanligt och man kan inte tro att det snart är tredje advent!
Rätt sjukt egentligen men de säger ju att när oktober är så kall som den varit i år så blir det en mild vinter. Dock hörde jag på radio i går att de LOVAT att vi ska få en vit jul....vi får väl allt se. Kylan får gärna hålla sig borta. Det var kallt någon natt förra veckan och eftersom vi var rädda för att vattnet skulle frysa så fick Hilding och Earnie stå inne då. Men hujjedamig vilken surputt Hilding var. Han var som ett galet sto inne i boxen bara för att det Earnie stod bredvid. Det är ju Hildings stall!! Men när Hilding står på gången och Earnie är i boxen då är Hilding som ett lamm, men så fort att han kommer in i "sin" box och det står en oinbjuden boxgranne bredvid så kommer Hulken fram!
(Wow - det rimmade ju till och med! Perfekt att få in rimmandet lagom till jul ;-) )

Så här såg det ut i januari, på den sista bilden är det nästan -30 grader:

Ikväll är det äntligen poker-sm! Årets första av två. Det är ju ett "riktigt" på Unibet och sedan ett som Svenska Spel har (de enda som får arrangera spel i Sverige) men det är lika mycket pengar i båda så man har således TVÅ chanser att vinna SM-guld och en miljon kronor. (Ca 1miljon)

Tyvärr är jag en stressad människa för tillfället. Eller, jag har varit det ett tag, men jag har nu pga av stress och dåliga matvanor drabbats av magkatarr. Jag vet inte hur lång gånget men jag trodde i alla fall att jag skulle då lov att åka på akuten i onsdags natt då jag vaknade och höll på att dö av smärtor. Det kändes som att någon stack mig med en kniv i mellangärdet och sedan vred om. Vidrigt. Nu känns det mest som ett "ärr" typ. Som att någon rotat inuti mig. Jag måste skärpa mig alltså. Jag kan gå utan mat ända till 16-17 vissa dagar och det är verkligen inte hälsosamt. Magkattar på tom mage är ännu värre. Fy fan.
Men jag är så mitt uppe i allt jag gör att jag glömmer att äta. Och jag glömmer att ta det lugnt.
Att det blev så här beror nog på att tisdagen var en av de mest stressiga dagar jag varit med om.
Jag åt ingen frukost. Hovis skulle komma tidigt och jag kastade mig upp, drog på mig stallkläder, satte håret i en knut och drog på mig en mössa. Två minuter senare var jag i stallet, på mina knän, polerandes leriga hästben/hovar.
10.45 började min lektion. Observera att jag har en MIL till jobbet.
När klockan var 10.27 satte jag mig i bilen hem från stallet. Hemma kastade jag av mig kläderna, tvättade mig och sminkade mig och slängde på mig jobbkläder. 10.35 lämnade jag Nusnäs. 10.45 ramlade jag in på jobbet.

Jag var (till mina elevers glädje) några minuter sen. Och efter det var jag sen hela dagen. Jag hade möte på möte och jag hann varken andas eller äta. Det var från ena stället till det andra.
När klockan var 18.00 kom jag hem och då var dags att ge hästarna kvällsmat. Jag själv hade inte ens hunnit tänka på mat. Det blev en stor fet pizza och det var nog inte konstigt att jag vaknade halvvägs till helvetet under natten.
Exakt vad som var så extremt smärsamt i magen just då vet jag inte men jag har haft klassiska symptom på magkatarr länge, dock inte så hemskt som denna vecka.
Skärpning för fan!

Nu ska jag i alla fall försöka ladda inför SM med MAT, riktig mat. Och frisk luft!

Usch. Jag har sådan huvudvärk idag. Har inte tiiiiiid för jag måste rätta en nedrans massa noveller, krönikor och en hel del annat!
Ändå känns det som att tiden står stilla, trots att jag har tidsångest och egentligen tycker att tiden går alldeles för fort. Ge mig 48-timmars dygn tack!
Anledningen till att tiden står stilla just nu är för att jag är så jävla less på denna så kallade VINTER. Regnet ÖSER ned och har gjort så i en evighet. Det är mörkt, mörkt, mörkt. Det är fan inte ens ljust mitt på dagen ens. Hästarna trampar i klet, jag trampar i dy. Snälla ge oss lite ljus!! Det är en meter lera i hagen och sedan när det fryser på kan hästarna inte ens gå för det är så knöligt. Hilding står mest i stallet och trycker eftersom han hatar regn så nu får det fan ta mig snöa lite och bli ett par minusgrader så det blir fint hästkörarväder också.

I helgen kommer brorsan hem från Stockholm och snart nalkas poker-SM, lite skoj att se fram emot i gråvädret.

VET NI!? Jag läste att vi fått endast TVÅ TIMMARS solljus här i Dalarna i hela november. Kan ni fatta??? TVÅ timmar, och november är snart slut!!

Var hemma idag eftersom jag har en sådan grym förkylning. Nu gör det kanonont i pannan varje gång jag hostar...
Jag bara snorar och snörvlar. Det tillhör verkligen inte vanligheterna att jag är hemma från jobbet, men den här dagen hade jag nog inte genomlidit annars.

Hagarna består av klet och åter klet. Snart kommer kylan och då kommer hagarna istället bestå av knövel och åter knövel. Stackars djur. Dock rättfärdigar det INTE att Hilding dragit sig på med ytterligare divalater. Såsom att gå IN bara för att kissa!! Det stank fan där inne när vi var ner och stillade nyss. GRRRR. Så himla onödigt liksom. men när han ska bajsa, jodå, då går han ut - si så där en halv meter utanför dörren! Lilljallan gör det samma. Snacka om divor. Det är ju inget som ger dem en extra morot till jul om man säger så....

Idag blir jag officiellt kärring. 30 bast.
Men äh, jag känner mig rätt pigg ändå. ;-)

Hade trevligt "kalas" eller middag för familjen i lördags. Det var gooottt och jag måste erkänna att jag hade lyckats helt ok med middagen!

Men åhh, nu har skärmhelvetet gått sönder också. Snacka om timing. Jag har ju verkligen råd att köpa en ny skärm till datorn. Yes!
Nu har lånat en gammal fossil från mina föräldrar. Visserligen en plattis men den sammanfattar ju inte så många tum om man säger så. Kul. Undra hur många bord jag får plats med ikväll om jag ska spela poker. Ett???

Jaja, jag får väl vara glad att jag fick låna skärm över huvud taget.

NU vet jag vad jag önskar mig i 30-årspresent! En stor och fin plattis på många tum! Så jag får plats med många pokerbord och så att jag kan ligga i sängen och se på film, och faktiskt SE texten. ;-)

Jag ska ta med gamla skärmen bort till grannarna och testa om den fungerar där eller om den faktiskt är helt slut.

Imorse fick jag skrapa rutorna på bilen för första gången denna höst. Vemodigt.

I morgon får vi Stockholmsbesök! Svärmor och sen J:s bror med sin tjej. Det blir skoj! Men det betyder ju att vi har en tung torsdagkväll framför oss. Varför? Vi måste ju stäääääääda!!

Tur att vi har snälla grannar som ställer upp och klipper gräset nu när vår klippare är trasig. Tack pappa för utlåningen av klippare och tack bror för att du sköter klippningen!