Tisdag
Idag har jag en ledig dag. Tisdagar är lektionsfria för mig och jag har jobbat över flera tisdagar denna termin så nu kan jag njuta av att få vara hemma denna dagen i alla fall.
Det är dock inte trevligt att vara hemma själv när det mullrar överallt och himlen är tung som bly. Snart kommer väl blixtarna lysa upp himlen också.
Igår var vi till Rättvik och hämtade en sulky som jag köpt. Jag köpte den i Uddevalla och Witasp tog den med sig upp efter starten i Axevalla i söndags. Det var bussigt!
Det var faktiskt ett riktigt klipp, för sulkyn var fin. Visst fanns det en del slitage, men en QH med nya däck för 2500 är verkligen ett fynd. Jag prutade en 500ing eftersom det fanns en del rostprickar och att den såg väääääääldigt liten ut!!! Jag vet i sjutton om den kommer passa Hildingen, men vi får väl testa. Om inte annat så är det ju ingen förmögenhet vi lade ut och den går ju att sälja vidare i såfall. Jobbigt att leta sulky igen bara, för det är så svårt att få tag i någon bra begagnad till ett vettigt pris.
Snälla himmel - bli blå.
Det är dock inte trevligt att vara hemma själv när det mullrar överallt och himlen är tung som bly. Snart kommer väl blixtarna lysa upp himlen också.
Igår var vi till Rättvik och hämtade en sulky som jag köpt. Jag köpte den i Uddevalla och Witasp tog den med sig upp efter starten i Axevalla i söndags. Det var bussigt!
Det var faktiskt ett riktigt klipp, för sulkyn var fin. Visst fanns det en del slitage, men en QH med nya däck för 2500 är verkligen ett fynd. Jag prutade en 500ing eftersom det fanns en del rostprickar och att den såg väääääääldigt liten ut!!! Jag vet i sjutton om den kommer passa Hildingen, men vi får väl testa. Om inte annat så är det ju ingen förmögenhet vi lade ut och den går ju att sälja vidare i såfall. Jobbigt att leta sulky igen bara, för det är så svårt att få tag i någon bra begagnad till ett vettigt pris.
Snälla himmel - bli blå.
Minilov!
Åhhh, så sjukt skönt med en liten pre-semester i 6 dagar! Det behövs nu när allting går för högtryck på jobbet.
Hilding känns fin och relativit smidig om man bortser från gräsmagen han helt plötsligt bara fick över en natt... *hosthost* Vi måste börja träna lite hårdare så han blir lite slimmad! (Skulle matte också behöva, men njaaa....). Vägarna här är så SJUKT äckligt dåliga och jag överdriver faktiskt inte när jag säger att jag nästan blir tårögd av att köra på dem. Fy fan vad vi bor på fel ställe. Tack och lov börjar rakbanorna sätta sig liiiiite mer nu så man kan köra på sidan. Där är det ju ok underlag, men i mitten är det fortfarande sprickor så där man inte köra. Tragiskt.
Jallagubben har haft hovböld. Inte en, utan TVÅ! Han tappade en sko som vi lät vara eftersom han bara gick och betade. Så där måste han råkat trampa på nåt olämpligt. Dessutom hade det kilat fast sig en stor märklig rot under andra skon, så där hade han också fått en hovböld. Så stackaren har varit rejält halt. Hovis sa att de spruckit så varet runnit ut så vi avvaktar och ser hur det blir annars får vi slå på sulor, alternativt åtgärda det. Men det ser ut som att han blivit bättre. (Fast han är dock lite halt än)
Ibland undrar jag om jag inte ska lägga på ett kol och träna honom och se om han starta de sista två åren av sin karriär. Bara för att liksom. För att jag har så svårt att skilja mig från nån häst. Han är ju en rapp liten rackare dessutom. Tänk att när man äntligen har en häst med toppfina leder så ska den ha en massa andra KONSTIGA problem. Problem som man knappast löser med kortison....
Igår drog J till Skinnskatteberg och köpte ett slåtteraggregat! Jipppiiieee!!!! (Klassas man som bonde om man blir glad över en sån sak?? I så fall lovar jag att lära mig köra traktorn också!)
Vi har ringt på flera såna men alla har gått åt som smör i solsken. Men nu äntligen hann vi först! FYRATUSEN spänn för en rotorslåtter som bara varit hos en ägare. De har använt den ca 5 timmar varje sommar i 10-15 år och det kan man ju klassa som nyskick.
Det är svårt att förklara men det är en underbar känsla att slippa vara beroende av att andra ska slå av beteshagarna varje år. Nu kan man göra hur man vill NÄR man vill. Dessutom tjänar vi igen de pengarna på ett par år, med tanke på vad det kostar att anlita folk till att slå.
Vår nya älskling:
Hilding känns fin och relativit smidig om man bortser från gräsmagen han helt plötsligt bara fick över en natt... *hosthost* Vi måste börja träna lite hårdare så han blir lite slimmad! (Skulle matte också behöva, men njaaa....). Vägarna här är så SJUKT äckligt dåliga och jag överdriver faktiskt inte när jag säger att jag nästan blir tårögd av att köra på dem. Fy fan vad vi bor på fel ställe. Tack och lov börjar rakbanorna sätta sig liiiiite mer nu så man kan köra på sidan. Där är det ju ok underlag, men i mitten är det fortfarande sprickor så där man inte köra. Tragiskt.
Jallagubben har haft hovböld. Inte en, utan TVÅ! Han tappade en sko som vi lät vara eftersom han bara gick och betade. Så där måste han råkat trampa på nåt olämpligt. Dessutom hade det kilat fast sig en stor märklig rot under andra skon, så där hade han också fått en hovböld. Så stackaren har varit rejält halt. Hovis sa att de spruckit så varet runnit ut så vi avvaktar och ser hur det blir annars får vi slå på sulor, alternativt åtgärda det. Men det ser ut som att han blivit bättre. (Fast han är dock lite halt än)
Ibland undrar jag om jag inte ska lägga på ett kol och träna honom och se om han starta de sista två åren av sin karriär. Bara för att liksom. För att jag har så svårt att skilja mig från nån häst. Han är ju en rapp liten rackare dessutom. Tänk att när man äntligen har en häst med toppfina leder så ska den ha en massa andra KONSTIGA problem. Problem som man knappast löser med kortison....
Igår drog J till Skinnskatteberg och köpte ett slåtteraggregat! Jipppiiieee!!!! (Klassas man som bonde om man blir glad över en sån sak?? I så fall lovar jag att lära mig köra traktorn också!)
Vi har ringt på flera såna men alla har gått åt som smör i solsken. Men nu äntligen hann vi först! FYRATUSEN spänn för en rotorslåtter som bara varit hos en ägare. De har använt den ca 5 timmar varje sommar i 10-15 år och det kan man ju klassa som nyskick.
Det är svårt att förklara men det är en underbar känsla att slippa vara beroende av att andra ska slå av beteshagarna varje år. Nu kan man göra hur man vill NÄR man vill. Dessutom tjänar vi igen de pengarna på ett par år, med tanke på vad det kostar att anlita folk till att slå.
Vår nya älskling: