mylifeandme

Fullt upp trots att sommaren inte bjuder på särskilt "somrigt" väder. Vi tränar mest i Rättvik nu för tiden, eller ja, vi tränar så gott som uteslutande i Rättvik nu. Detta pga att det inte går att vistas i skogen här hemma då det kryllar av blodtörstiga bromsar som inte låter hästarna få en lugn stund. Men nu är det CCW i Rättvik vilket gör att banan är mer stängd än öppen en vecka framåt, så vi får nog trotsa skogens odjur åtminstone nåt pass här fram över. Stygge har jobbat på med tre intervallpass de senaste fem dagarna och man känner att han blir starkare och starkare för varje gång. Han tycker inte det är så värst kul när han är ensam häst på banan, men om det är fler där, då ska han minsann visa upp sig. Då är det en stolt snabb herre som kutar runt för allt vad han förmår och långsamma intervaller är inte att tänka på då.
Är han själv ,ja då är det kanppt snigelfart på herren.
Igår var han bättre än nånsin, undra om det berodde på att han själv körde galoppintervaller i hagen innan vi åkte?? Inte helt omöjligt att han hunnit värma upp musklerna lite på det faktiskt...

Snart är semestern slut och det är vardag igen. Suck. Jag ska inte klaga, det vet jag, eftersom jag har betydligt längre sommarledighet än de flesta. Men, börja-jobba-ångesten slipper jag inte för det. Jag spenderar ju också sista helgen i "frihet" med att tänka "fan, vad skönt om man haft några saftiga miljoner på banken, så man kunde ha semester i alla fall 40 veckor om året :-) " Men samtidigt, om vi inte jobbat hade vi ju heller inte fått känna på hur det är att uppskatta att INTE gå till jobbet på morgonen.

Nåväl. Näst kommande vecka blir det förhoppningsvis två travbanebesök utan egen häst. På måndagen ska ju Queenie gå premie, vilket måste ses och på lördag har Rättvik årets V75-dag.

Efter galoppen bestämde jag mig för att ta ner Stygge på banan för att se om han betedde sig lika där. Jag visste ju inte varför han galopperat, men han har aldrig gjort så förr.
Väl på banan var det inte i närheten av galopp och då tog vi ändå i neråt 1.27 någonting. Vi gjorde också ett banbesök några dagar efter och då var han också fin, om än lite mer loj.
En teori är att han inte fick något fäste upp på rakbanan eftersom det var så torrt. Det var rätt hårt på sidan där vi sprang och det var nog minimalt med fäste. Det hade ju inte regnat på länge och vi vattnar ju inte banan.
Kanske är det hela sanningen till varför han inte gillar den rakbanan alls - för han nästan aldrig får fäste.
IB berättade att hans kompis varit hos Svanstedt där han hade häst. Där har de alltid regnkläder på sig när de kör jobb på rakan eftersom banan är så blöt. Detta för att hästarna ska få maximalt med fäste i sanden. Annars springer de bara och slirar.



Vi är alltid nere på banan under eftermiddag/kväll nu på sommaren och guuuud så skönt det är att ha hela anläggningen för sig själv. Det är oftast inte en själ där då! Luuuugnt och skönt.

En helt knockad Stygge efter tandfixet igår. Eftersom han fipplar så mycket med tungan när tänderna rensas så fick han en extra dos igår. Det tog, rejält! Fickorna rensades och så slipades en del åsar till. Vi kommer fortsatt att rensa var 3:e-4:e vecka så länge det krävs. Stygge är nog tacksam för det. Veterinären som tog hand om honom igår tippade att han nog lidit av detta sedan han var 4-5 år och tänderna "satt sig". Hon klassade det som ganska svåra fel så Stygge känner nog sig som en ny kille nu sedan vi började med detta. Det borde verkligen vara FLER veterinärer som utbildar sig på tänder. "Vanliga" veterinärer som "bara" raspar ser inte detta eftersom de bara tittar på ytan. För att se foderinpackningar måste man använda kamera eller spegel. Tur att Ingela i Rättvik fått denna utbildning så vi slipper åka så långt för att rensa. Hon var verkligen jätteduktig på det!

I all desperation tog vi ju hit Glenns hästtandvård tidigare och det är ett misstag jag sent skall glömma. Men vad gör man inte när man vill sin hästs bästa. Glenn är numera dömd för djurplågeri och jag hoppas att så många som möjligt får veta det och slutar använda honom. För ja, han verkar fortfarande vilket man ju tycker är beklagligt med tanke på domen.

Ingela tyckte Stygge såg så fin ut och vi berättade för henne hela proceduren vi gått igenom. Det var förstås beklagligt att vi fått lov att söka hjälp på annat håll och hon skulle berätta för sin kollega vad som hänt. Det var ju så att vi tjatade om dessa höfter ända sen vi började ränna i Rättvik men efter alla besök så ville vet. ändå inte behandla dessa eftersom han ansåg att det inte var nåt fel där. Tyvärr hade HAN fel i det fallet då det visade sig att hästen faktiskt visst hade stora problem där. Men jag hoppas att det kan göra att man tas på lite mer allvar nästa gång. Veterinärer borde lyssna lite mer på hästägarna i många fall. Det är ju trots allt de som känner sin häst bäst...

Vi (inklusive) Stygge är i alla fall jättenöjda med Ingelas insats på Stygges tänder. Hon var riktigt duktig och rekommenderas skarpt till ALLA som ska kolla tänder på sina hästar. Kunnig och smidig och med helt rätt utrusting för jobbet också. Toppen!

Vi tog också en röntgenplåt på sparken Stygge fått eftersom det blivit en sån ful bula. Plåten visade att allt såg fint ut så nu slipper vi oroa oss över det iaf.

Ja, vad ska man säga. Jag har en häst som varit väldigt dålig, ont överallt och gud vet vad. Men nog fan har han travat. Travat, travat och travat, HUR ont han än haft. I går tänkte jag att jag skulle börjat köra intervaller igen, för första gången sen i november. Jag tänkte jag skulle dra två repor uppe på rakbanan mest för att han skulle få dra på lite. Han har ju tjatat varje gång vi joggat uppe på rakbanan. Vi joggar ett tag och sen släpper jag på honom lite och han accar. Han kommer upp i kanske 1.50 och då kastar han sig galopp. JAHA?!?! Han ställer sig i trav igen men faller lika snabbt in i galopp igen. Då sket jag i det. Det var helt oväntat beteende.
Visst att han känts lite knackig men galoppera? Och med tanke på all rehab han fått borde han ju inte haft känningar någonstans när det går så långsamt. Eller har någon helt sonika bytt ut honom mot en nordis? Det kanske inte ÄR Stygge??
Hm.....
Jag skickade ett desperat sms till min ET som tycket jag skulle ta det lugnt och försöka igen om några dagar. En kompis lugnade mig med att han kanske bara var oseriös och rek mig till att åka på banan och testa.
Jag tror att han möjligen kan vara rädd att trampa på sten, eller att han är hovöm, men jag vet inte. Sen har han ju en liten bula efter en spark han fått, så vi kollar den när vi ska till vetten och rensa tänderna den 5:e.

Fan att det ska vara så svårt jämt. Nu fick jag ju liksom alldeles för mycket att fundera på. Jag ska prova en gång till på rakbanan sen blir det nog att träna lite i Rättvik framöver med tanke på att det är ledigt ett tag till. Där behöver vi iaf inte akta oss för att trampa på nån sten...

Sommaren låter vänta på sig. I och för sig så bryr jag mig inte så mycket ur egen synvinkel, eller ur häst-tränar-synvinkel för det är alltid skönare att köra häst när det är svalt och fritt från flygfän. MEN - man blir ju lite smått orolig över vad för hö det blir i år. Jag har beställt ca 4.5 ton skulltorkat småbalshö så jag hoppas att det iaf håller lika god kvalitet som det gjorde förra året. Då hade jag inte en enda dammande bal tror jag. Dessutom var värdena fina. I år blir det nog inte lika fina värden så det blir väl en dyr höst och vinter då vi får komplettera med lucern. Till gamlingarna och Hilding förväntar vi oss att få in ett annat hö som (från åkern sett) sett fint ut i år. För dem behövs ju inte lika höga värden då gamlingarna inte gör något än att pryda gården och Hilding tränar ju mest måttligt på grund av sin skada.

Stygge då. Jag är inte nöjd. Än. ET kommer om 10 dagar och då kollar vi igenom och förhoppningsvis är det bara "träningsvärk" som gör att han känns halvknackig. Jag ska testa och sätta på skydd idag och se om han springer nåt annorlunda. Men det blir väl så där när man gått och varit dålig en längre tid. När kroppen sen är fräsch är det mycket som ska ställas om och arbeta rätt, men nja, nåt stör mic (och honom) fortfarande.

Snart en vanlig syn?



(Lånad bild från mittuniversum.wordpress.com)

Just nu är jag bara SÅ glad. Återbesöket i Tierp igår var ett glädjebesök! Det var nog inte en själ som inte var imponerad av hur snygg Stygge börjar bli. Tänk, han som såg ut som ett riktigt benrangel för inte alls länge sen.
MEN - longering och böjning igår visade ingenting och Stygge är nu ÄNTLIGEN hältfri! Ingebjörn var imponerad av hans rehabilitering och var noga med att poängtera att jag fick lov att bjuda på tårta när han vinner. Han påpekade också vilket kapacitet det finns i hästen som presterat det han gjort med så stora fel. Ja, nu är det bara att hålla tummarna att träningen går bra, att han tar åt sig den och att han håller när han ska börja starta igen. Det är nog rätt hårt virke i honom och både hans mor, far och mormor har ju startat över 100 gånger, så vi hoppas förstås att Stygge också tillhör den skaran av hårdhudade varelser.

Tänderna gick lättare att rensa igår men där har vi lång väg kvar. Vi siktar först på att rensa igen om 3-5 veckor, men på kliniken i Rättvik. Enligt Ove W så finns det iaf en vet där som borde kunna det. Om ett par månader kan vi också slipa till tänderna igen så de blir lite rakare men det gör vi nog vid ett återbesök till Ultuna. Vi tänkte köra ett sådant till hösten nu istället för att se hur allt ser ut. Just nu mår Stygge bättre än på länge och eftersom han tillgodogör sig gräset så fint så får han äta sånt ett tag nu. Tänk vad coolt om han kunde få så pass mycket fett att han använder det till att få en riktigt stor och vägvinnande bak :-)

Vi som håller på med hästar vet ju att det är ingen lycka som varar för evigt, och att det när som helst kan hända nåt som river ner hela korthuset. MEN - vi tar en dag i taget och tränar på lite försiktigt. Sen siktar vi på att kvala om honom i slutet av sommaren/början av hösten om allt går som det ska.
Han är SÅ glad och lycklig och "med". Förr var han lite apatisk och kunde gå iväg när man skulle ta honom. Nu kommer han ALLTID (om han inte ser att vi kommer med transporten) och han gnäggar och visar att han är "med".

Håll tummarna nu!

Så skönt med lite sol efter detta eviga snöande i helgen som var.
Jag måste verkligen sluta äta så himla mycket skräp alltså. Fortsätter jag så här kommer jag ju aldrig upp i sadeln igen. Just nu har jag fått cravings på "Starbars", en ny GOD chokladbit från Marabou. Satan. Varför skulle jag ens behöva köpa en över huvud taget?? Det är som en alkoholist som dras till flaskan liksom. Gahhhhh!!!
Jag SKULLE kanske kunna sluta, med godis och med chips. Men när det gäller coca-cola och fikabröd då får det fan stå miljoner på spel för att jag ska sluta. Jag försöker intala mig att det är rutinerna man måste förändra....inte att man måste avhålla sig från cola resten av livet... *host*

I går skrapade vi rakbanan. Idag begav sig jag och Stygge dit för att köra ett par vändors jogg (jag är verkligen pantad, vad trodde jag liksom??). Lägg ihop ekvationen travhäst+friskare kropp+rakbana. Vad får ni? Jo, en häst som visserligen joggade fiiiint i 25km/h heeeeela vägen bort. Men, när vi vände förvandlades MR själv till en eldsprutande drake som bara sprang fortare och fortare och fortare. Jag försökte luuuuugna ner min fina pålle men det slutade med att han blev så förbannad på mig så han kastade sig iväg i galopp. Sen blev det skritt resten av rakan.
Hur FAN ska jag kunna börja lugnt med den där? Vi har två ställen i byn där det går att jogga på utan att oroa sig för hovbölder eller vrickningar, och det är rakbana 1 och rakbana 2. :-(

På fredag bär det iväg till Tierp igen. Återbesök och tandrensing.


SNELL HEST ELLER DRAKE?

Har varit en hektiskt sista tid med mest Stygge-tid, som vanligt.

Fredag förra veckan var det Tierp-veterinärbesök igen. Höfterna var äntligen UA och det kändes skönt, även om nåt säger mig att det fortfarande är lite kvar någonstans där uppe. Nu behandlades hovlederna eftersom Stygge gått och överbelastat dessa. Det var också vanligt att hästar fick reaktioner i hovlederna efter vintern då det blir ett stummare steg för dem när de går på brodd.

Nåväl, det var hem och vila några dagar för att sedan i måndags bege oss ner till Uppsala och Ultuna djursjukhus dit vi fick en remiss på tänderna. Vi åkte ner på måndagen så fick Stygge sova över på djursjukhuset. Det var jättemysigt tyckte han, för det var myyycket halm i boxen och så fick han äta sitt egna hö och dricka vatten ur hink. SLU tog inget extra för detta utan alla patienter får sova över utan extra kostnad. På morgonen sedan utvärderade de hans natt genom att ta temp och kolla hur han skött sig med behov och mat under natten.

Det var en mycket duktig veterinär vi träffade och jag förstår varför hon som skrev remissen ville att vi skulle åka dit. Ove Wattle hette han som åtgärdade det som f.n gick att åtgärda i Stygges mun.
Han hade en kamera som han letade igenom varenda millimeter av munnen med och så fick vi se allt på en tv-monitor som visade jättetydligt varenda del av munnen. En upplevelse och jag förstår inte varför fler veterinärer investerar i en sån utrustning. Wattle sa också att anledningen till att många veterinärer missar att hästen har inpackningar är för att man helt enkelt inte kan se det om man inte har spegel eller kamera. Han verkade ofta få in hästar som såg ut som Stygge i munnen (typ). Dock hade Stygge MASSOR av hårda inpackningar som frätt hål i både tandkött och tänder. USCH! Han har under lång tid på grund av det tuggat ojämnt och det är viktigt att han nu lär sig tugga rätt så tänderna kan bli jämna.
En av de värsta sakerna var att Stygge hade en gammal lanskada. Lanerna är det tandfria område i munnen där bettet ligger. Där hade Stygge en urgröpning i benet! Alltså de har dragit honom i munnen så att han till och med fått permanenta skador på benet.
Jag har sett på bilder att de haft huvudstång på honom också. Stackare. Det betyder ju att han verkligen visat att han haft ont i munnen, men att de bara parerat det med en stång för att få honom springa rakt. Jag blir så ledsen.

Stygge fick mycket lugnande och smärtstillande under ingreppen men ändå ryckte han som sjutton när Wattle gröpte ur alla inpackningar med sin tång. Efteråt fick vi se allt med kameran igen. Det var stora hål där inpackningarna suttit. Nästa gång ska jag försöka ta kort på monitorn för det var verkligen intressant att se!
Man såg bla en del sprickor i tänderna, var det fanns karies, ja ALLT.

Kostnaden för veterinärbesöket gick på 3000 kr och även om det är  mycket pengar så var det värt varenda krona för att verkligen få en grundlig genomgång och verkligen åtgärda de problem stackaren haft.

Man märker ju nu att Stygge har lite ont fortfarande och han ska gå på Metacam i 10 dagar nu först. Sen är meningen att vi ska flourskölja honom varje dag. MEN, det verkar inte gå så bra på honom för han SVÄLJER det! Och det ska han inte göra, så vi får se hur vi gör. Han tror väl så klart han ska svälja det....

Tycker mig ändå se att han tuggar mer noggrant redan så jag hoppas han känner att han kan använda mer av munnen redan.

Nej. Nu dags att sova!

Hektiskt vecka!
Nu är i alla fall allting klart med Jalla och han är numer Våmhusbo! Han har ju varit på foder hos en tjej sedan augusti och hon ville absolut inte skiljas från honom så det känns toppen att han kommit till ett hem där han får stanna! Vi var där och gjorde klart allting i måndags och då passade vi på att hjälpa till att spänna för honom för första gången på länge och Jalla blev toppenglad! Det var verkligen skoj att se hur han älskar att dra vagn :-)

Skönt att Jalla också finns så nära så vi kan hälsa på honom när vi vill!



Stygge var ingen sötnöt idag inte. J skulle ta en promenix med honom eftersom jag jobbar sent på onsdagar. När jag kommer hem ser jag en ljusbrun sak springa i cirklar runt J uppe på åkern. SUCK. Det var trumpetande, sparkar, resningar, hopp, you name it! Nånting hade skrämt upp honom (HAN - som aldrig blir rädd) men det är väl inte lätt när man är full av spring men tvingas vara konvalescent....
Hoppas det går bättre i morgon!

Jaha, i går var det återbesök till Tierp. Åkte 9.45 och kom hem 21.45, bra tajming på exakt tolv timmar.

Ja, hur ska man summera. Stygge är inte bra, men bättre. Vi fick en behandling till i bägge höftlederna och även muskulaturen på vänster sida. Höger sida var mycket bättre så vi tog ingen mer muskelbehandling där.

Sedan hade vi ju bestämt att vi skulle kolla tänderna (för 3:e gången på ett halvår) eftersom Stygge aldrig blir bra. Han beter sig mycket konstigt efter varje gång han fått nåt att äta och enligt förra tränaren så har han gjort så "jämt". Okej, tänker man, men det har aldrig känts som att det varit särskilt normalt beteende.
Så när vi köpte Stygge åkte vi ner till Veterinär1, som tittade lite och konstaterade lite karies höger sida. OK. Mer än så gjordes inte och tidigare tränare sa att han hade karies så.
I slutet av december slutade hästen äta och det blev besök till Veterinär2. Jaha, enormt vassa kanter konstaderades och åtgärdades, höger sida. Efter det åt hästen igen.

Och nu då. Veterinär3, tillika specialist på tänder (tack gode gud). Hon blev rätt bestört när hon tittade in i Stygges mun. På vänster sida, i underkäken, mellan 4:e och 5:e kindtanden, sitter det en stoooooor inpackning som bildat en stor stor krater i tandköttet. En GAMMAL inpackning. Vi snackar ÅR gammal. Så gammal att den frätt en stor krater i hästen. När den är rensad blöder hästen ut en halv dl ca och fram träder så klart en rejäl inflammation. Detta var den mest akuta saken, men fler små inpackningar finns och dessutom karies på ett ANNAT ställe än Vet1 sagt. Tänderna är också ojämna och det är så klart pga att han inte kan tugga riktigt (no shit).
Vet1 som också sa citat: "Han har inga inpackningar iaf".
Behöver jag ens säga att min tro på mellansveriges veterinärkår är lika med NOLL just nu?? Inte nog med höfterna, men tänderna också. Stackars, stackars Stygge. Jag frågade tandis om hästen hade ont, väldigt ont. Jag behöver nog inte tala om vad hennes svar var.....
Jag tog det lite som en dödsdom men hon menar att hästen KAN bli bra bara man regelbundet rensar och den där kratern får växa igen. Det betyder var 3:e vecka i flera månader framåt. Hon skrev också en remiss till Ultuna eftersom Stygge har så mycket fel i sin mun. Då ska han få en riktig koll och ev. den ej perifera kariesen åtgärdad. Hon sa att man bör åtgärda det annars blir det bara värre. Så det blir förmodligen en operation. Och ja, sen får vi förmodligen lov att åka till Tierp var 3:e vecka endast för att rensa munnen. Känns ju rätt döfött att INGEN här uppe ska kunna göra det, men med tanke på att ingen ens SETT hålet utan trott det varit en tand (???) så har jag ju inget större hopp än att låta YL göra det så hon kan hålla koll samtidigt.
Men vad GÖR man inte för sina kära djur??

Fatta att den där hästen gått så bra som han gjort. Det är helt sjukt. Tänk om han kan få bli frisk, och för första gången känna att han kan ta i normalt, att han kan äta normalt och bara MÅ bra. Hur bra kan han vara då??? Han kanske slutar springa helt, vem vet, haha.

Nu blir det Metacam 7-8 dagar (nota: 900:-, tack för det) för att hålla ordning på inflammationen i munnen. Box för Stygge resten av helgen sen skritt för hand 7 dagar.

Jag ska aldrig mer säga frasen "jag blir nästan aldrig sjuk". Men det är lite sant ändå, för jag är nästan aldrig sjuk. Nu drabbades jag ju av influensan i början av denna veckan bara för det. Dum som jag är så plågade jag mig själv till att jobba 10 timmar i onsdags. Med feber. Inte så lite feber. Allt bara för jag skulle ha ett utvecklingssamtal klockan 16.30, som jag inte tyckte jag borde missa.
Stackars människor som var på det mötet. Ja, mest synd om mig då förstås. När jag tittade mig i spegeln efteråt såg det ut som jag fått nån typ av tomatchock. Röd som en tomat var bara förnamnet. När jag kom hem, efter att ha gjort stallet, och damp ner i soffan tyckte J jag såg ut som allt annat än en tomat. Det var mer som ett urtvättat vitt lakan, typ grått??

Nu har det gått några dagar och jag lever i alla fall. Dock kan jag konstatera att jag hatar förkylningar och snor som gör att man ser ut som en skinnflådd brännskadad runt näsan. AJ!

Nåja. I fredags bar det äntligen av till Tierp. Det gör ont i mig, plånboken och i Stygge att det tagit sån tid att hitta vettiga veterinärer. Så. Jävla. Tragiskt.
Ända sen i november har jag kämpat för att få de där förbannade höftlederna behandlade. Men NÄÄÄÄÄÄÄÄÄ. Det är IIIIINGET fel på dem. Inte enligt veterinären i R-vik iaf. (Ja, ursäkta, jag vet att detta liknar smutskastning, men det är fan i mig precis så här det varit). Inget fel på några höftleder, det är bara min häst som är lite VEK. Dessutom SA jag ju att hästen inte kunde sträcka benen bakåt. Är det NORMALT??
Min kiropraktor och Lindholm trodde nog nästan jag ljög när jag sa att hästen påståtts vara vek, för hästkraken hade så jävla ont så om han hade kunnat skrika när de provocerade honom hade han gjort det.
Behandling höftleder samt muskelfästen. Det var fan i mig värt 7h resa ToR. + 4h hos veterinären. + en hel helgs seghet efter resan. + förlorad arbetsinkomst för två personer/en dag.

Det mest tragiska med detta är hur mkt det kostat, hur mkt hästen lidit i onödan och att inte veterinärer ibland tar till sig vad den som känner hästen bäst säger. För vet ni, Stygge har BETYDLIGT mindre ont i ryggen nu och dra på trissor när han till och med visade vilja att försöka sträcka benen bakåt nu. HALLE-fucking-LUJA!
Stygge blev så mallig så han inte visste vad han skulle ta vägen. Det var ungefär som "ÅH, mamma, titta, jag KAN, jag KAN!" även om han inte kunde/vågade fullt ut. Hästen har alltså inte ens kunnat sträcka benet det minsta bakåt förut.
Ett framsteg!!!! Vi är inte på låååånga vägar back on track, men vi är på väg i alla fall och det ska bli mig ett nöje att ta med kopian på förättningsunderlaget till rättviks-veterinären, där det står: BEHANDLING HÖFTLEDER B.B. Dessutom står det som symptom: "kan ej sträcka ut bakbenen".
Visst, vi alla kan göra fel, men nån måtta får det vara.
Måste snart ner och raspa tänder på Hilding (det åker jag ju inte till Tierp för) så då ska jag ta mig en sudd med veterinären. Han kanske kan se det som en lärdom. Om inte annat kan jag få sträcka på mig lite extra som faktiskt hade rätt. Men jag skäms för att jag inte åkt till Tierp tidigare. Hade sparat X antal tusen på det iaf, och ett visst mått irritation. Jag vill ju inte behöva säga dåliga saker om de nya veterinärerna i Rättvik, för på vissa sätt verkar de noggranna, men här gjorde de ett megastort misstag och så är det bara. Man måste kunna se "outside the box" även om man varit veterinär i multimånga år. Eller är det bara så att de inte känner sig bekväma med att behandla höftleder? För det är inte som att behandla en kota eller knäled direkt....
Sen om hästen blir BRA, det vet vi ju inte. Men han är redan bättre iaf. Å.B på fredag igen.

Räkningar betalar man ju inte så gärna, men vet-räkningen från Tierp ska jag med glädje betala. Den gick på 2500 spänn för 4 sprutor och dessutom avancerad behandling, bedövning, longering och böjprov. Icke heller att förglömma att de fanns färska munkar och gott-gott-i-gott-gott till hästarna! ;-)
I Rättvik fick jag pröjsa långt över 3000 för böjprov, en bedövning och 2 sprutor. Inte helt ok.
Men nåja, med mammas nordis var de noggranna och bra i Rättvik iaf.

Hemkommen efter en lååång dag på travet.
Idag fick vi smaka på hur det kan kännas när det inte går så bra som det gjorde sist.
Värmningen var bra och Stygge var mycket fin men när loppet sedan gick var det inget som stämde. Från spår tre trodde vi att han skulle få en fin position men tji fick vi. Han kom inte ner i andra spår utan fick backas sist och sedan blev allt fel. Långsamt tempo och att Stygge inte travade bra gjorde att han inte kunde någonting.
Jag har ju varit misstänksam mot höger bak eftersom han beter sig så skumt när man ska lyfta på benen, så kanske, kanske är det den som spökar. Tror mer på det än vänster framknä iaf. Stygge hängde på vänster töm så något är nog galet iaf. Inte nog med det så lossnade skon när vi kom in. Kanske satt den så löst i loppet att han inte kunde springa riktigt? Jag vet inte. Helt värdelöst var det iaf. Han skoddes liksom igår men hovis lyckades inte få fast skon.
Så efter starten idag fick vi ragga rätt på M.F som som vanligt kunde ställa upp och hjälpa oss sätta på vardagsskorna igen. De såg ut att sitta riktigt bra. Strikta order om att INTE byta skor på ett tag!! Proppa i hästen Biotin och massera kronranden så hovarna ska stimuleras att växa. Är så tacksam för den hjälpen vi fick idag. Vilka människor det finns! <3

Stygge blev iaf inte trött. Inte trött-trött iaf. Muskletrött kanske? Han var pigg och glad efter loppet och huuuuungrig. Samma hemma. Riktigt pigg och glad. Hoppas på samma häst i morgon sen blir det till att boka vet.besök på måndag. Vi måste ju iaf kolla upp OM det är nåt galet.
Älskade plutt-Stygge. Goare häst får man verkligen leta efter. Snacka om okomplicerad kille. Enda gången han blir lite vrång är när man satt på sulkyn för då vill han IVÄG med en gång.

Nej, nu blir det lite fortsatt fredagsmys i soffan.

Just nu är det som att någon hällt en bägare med tur över mig. Undra när den ska ta slut?

Igår VANN jag faktiskt Svenska spels söndagsturnering och det kändes helt sjukt måste jag säga. Att just komma etta, det är en prestation. Helt ärligt tror jag nog jag spelade min bästa turnering någonsin och för det belönades jag med 60 000 kronor. Halleluja. Det kunde inte kommit mer lägligt med tanke på att förra månadens veterinärräkningar taxerades till strax över 7000 kronor. Lägg därtill en ny stallsdörr för 4000 och X antal kilon hö för X antal tusenlappar.
Nu ska Stygge få sin sadel, även om han ju själv tjänat in till den redan.

Klockan 03.00 gick jag och la mig i natt, för att kliva upp och jobba lagom till klockan 08. Trött? Nja, en del då...

Stygge var anmäld till Rättvik på fredag men mina förhoppningar dalade när jag såg att det var nära 30 hästar anmälda till samma lopp. Döm om min förvåning när tur-bägare droppade ytterligare några droppar över mitt huvud och vi fick sista platsen in i loppet. :-)  Dessutom fick vi spår tre! Motståndet är hårdare än hårdast, men what the heck, han har ju tävlat mot Iceland och han är ju inte med. Men väl ett gäng andra V75-hästar...

Stygge är laddad. Intervaller med Sofia och Monstret i lördags och det älskade Stygge. Även om 2-åringen nu inte hade en chans att hänga med den lite mer rutinerade räven Stygg. Att Stygge är laddad märks också på att han är extra sur på Jimmy. Eller ja, Jimmy och andra karlar. Det är hot och blottade tänder och "rör mig inte för då dör du"-stuket. Men när kära mamma kommer så är det gulligull och öronen framåt. SÖTNÖT. Eller mammagris kanske. Visst mopsar han sig mot mig med ibland, men inte på långa vägar så som mot J.
Fy fan vad jag älskar denna häst.











Hildingpojken sköter sig också galant som ridhäst åt Helene. Båda är jätteduktiga även Hilding ibland tycker att han måste bråka lite med den som sitter på. Men han tycker det är såååå såååå skoj!

Måndag kväll och en ny vecka har börjat. Nästa vecka har eleverna höstlov och då får vi lärare "andas" lite. Två dagars ledighet får vi också, välbehövligt. Förhoppningsvis kan vi använda en av de dagarna till att starta med Styggen!

Stygge har skrittats nu sedan behandlingen i onsdags. Nåt har hänt för det är en tokladdad Stygge. Han är alltid super duper snäll att köra även om man skrittar och så även idag, till de sista två kilometrarna. När vi väg på väg till rakbanan och skulle passera den på vägen hem tyckte Stygge att vi skrittat nog. På en rakbana ska man TRAVA, that's it. Alternativet fanns inte ens eftersom vi hade sällskap som endast skulle skrittas. Så det blev en lite halvsur Stygge som tillslut surknep en del och var allmänt irriterad. Cykelsällskapet fick agera slagpåse du Stygge tjurade rejält på den stackars J på cykel , haha. Vi kunde inte annat än skratta. Stygge GJORDE ju inget även om man klart såg att det var onda tankar som rörde sig i huvuvdet.
Igår var vi ute och joggade, och knappt det gick på rakan, han ville springa foooooort! Tro om totton börjar komma i rejäl form eller om han bara tycker att det var lite väääääl länge sen vi sprang på. Nu får han nog vila två dagar så kör vi igen på torsdag. Detta var tredje dagen i rad han var ut men intervaller blir det inte förrän på lördag.
Skönt är också att han haft GOD aptit på slutet.

Imorgon väntar lyxlunch med Linda. Det blir tre-rätters på HR-restaurangen och det är liksom all lyx man bara kan tänka sig. Endast 95 spänn! Yummie!

Imorgon ska Hilding ridas igen också. Håller tummarna för att det går bra!

God natt!

Jag har ju misstänkt att Stygges bak inte riktigt är som den ska. Han reagerar mkt i ryggen, är istadig att rida samt saknar rejält påskjut i bakdelen. Backar tycker han tex inte alls om. Där går han som en kratta. Dessutom gjorde han ju en mislyckad montéstart vilken såg ut som han helt enkelt gav upp i, och Stygge ger inte upp.
Han har alltså känts dålig trots att han varit så bra.
I intervaller känns han alltid fin dock.

På ren slump skickade jag iväg ett mail till Håkan Lundell (www.hakanlundell.com) och hörde om han NÅN gång skulle uppåt trakterna inom en snar framtid. Jag vet ju att det är svårt att få en tid. Kanske skulle jag ha köpt en lott, för han skulle till Mora redan veckan efter.

Så - igår var han här! Och mina aningar besannades. Stackars, stackars Stygge... Vad ont i ryggen han hade. Inte konstigt att han burit sig åt som han gjort i ridning. Hela bakkärran var problemet. All belastning har hamnat på frampartiet och Stygge högg till och med efter Lundell när han klämde och kände.
Kanske är det inte så konstigt att hans hovar växer dåligt heller då, han lär ju inte stimulera dem så mkt så att de kan växa. Ganska många frågetecken föll på plats. Jag hoppas att hans smärta i ryggen försvinner nu. Karpen blev mindre efter behandlingen och enligt Lundell så ska den försvinna helt. Det vore ju toppen.... det som talade emot Stygge var väl egentligen att han är så pass gammal och gjort så många starter. Men vi hoppas! Nu kan han bli sämre ett tag. Det är viktigt att vi kör honom nu i en vecka så att alla mjukdelar hänger med och vänjer sig in i det nya. Sen kör vi två jobb och anmäler ut som tänkt till Rättvik den 4:e, så får vi se om poängen räcker till.
Hoppas, hoppas, hoppas nu att Stygge känner sig bättre. Ända sen starten har han varit glad och go och haft enorm aptit så det är positivt!

Som inledning kan jag börja med att säga att jag inte SOVIT på två nätter. I natt har jag inte lyckats somna pga att jag varit så glad och natten innan det kunde jag inte sova för jag var så spänd inför Stygges första start.

Igår var det premiärstart för Stygge i vår regi, och livspremiär för oss med starthäst! Efter 10 år av trashankar och omöjliga projekt är det svårt att beskriva hur mkt det betydde för oss att verkligen få starta igår.

Stygge gjorde ett FANTASTISKT lopp! Han kom 4:a på 15.4, dvs två tiondelar från sitt personliga rekord. Detta i första starten på 3 månader, utan tempojobb innför västen, och dessutom utan optimal balans. Vi var nog alla lika förvånade och Kajsa var nästan lite besviken över styrningen eftersom hon skulle hade tänkt ge honom ett lopp i kroppen liksom. Hade hon vetat att han inte behövde ett lopp i kroppen så....(Vem visste det?)
Men sen på upploppet när hon satt sig i rygg ledaren och den började tröttna med en dunderpigg Stygge bakom så vred hon ut i 5:e spår (!!) bakom fyra andra hästar. Stygge tappade så klart fart när han så snabbt blev utflyttad men när han kom rakt på det igen så tog han tag i grejerna och spurtade friskt över mål. Kajsa menade att hon blivit iaf 3 annars och jag vetti sjutton om han inte varit med på målfotot också....
Min hovis undrade om han skulle gratta till 4:e platsen eller beklaga att vi inte fick fritt tidigare....
Men jag är så JÄVLA GLAAAAD!!!!! Vilken häst.
Den största ändringen rent startmässigt var nog att vi bestämde oss för att köra så "rent" möjligt, och köra honom med öppet huvudlag. Annars vet jag att han gått med helstängt mest men jag tror vi fortsätter köra med öppet. Utan käk går han ju redan. Bettet har vi också bytt från ett vanligt till ett tredelat och det har fallit väl ut.

Ca tre minuter efter loppet, precis när vi kom in med honom hade han 82 i puls. Lägre än när vi körde 22-jobbet med andra ord.
När vi kom hem var det en matglad Stygge och han har varit på sprudlande humör ända sen vi kom hem. SÅ kul att se att han än så länge tagit loppet på bästa tänkbara sätt. Han vill bara äta och äta :-)
Imorse var det dessutom skrik och rodeo så han måste verkligen ha älskat att starta igen.

Stygge, 5 minuter innan defilering:

Brrrr, nu är det riktigt höstkyligt ute! I natt väntas det minusgrader och det har redan börjat krypa ner mot ett par plusgrader bara. Usch! Hästarna går dock fortsatt ute dygnet runt, så även Stygge. Vill ha honom ute också, så mkt som möjligt för att försöka ev minska på hans luftsnappning. Jag inbillar mig att han iaf gör det mindre när han får vara ute så mkt som möjligt.

Idag har vi varit ute och kört undan dynga och jord i hagarna hela dagen! Vi har också försökt fylla upp med grus framför stallen och ingångarna så jag hoppas vi gjort hösten lite lindrigare för hästarna iaf. Kanske slipper det bli så där jättekletigt och fårigt.

Jag anmäler på Stygge men hans poäng är ju så dåliga så han kommer inte med. Sist blev han första reserv och man kan ju inte bli annat än irriterad. Det är ju fruktansvärt svårt att planera träningen också, när man inte VET när man ska starta. Han måste komma ut och göra ett lopp snart för snart blir träningsmöjligheterna sämre och dessutom kommer vi längre ifrån senaste snabbjobbet. Det var förra torsdagen då han gick 22 full väg i pigg stil med två andra hästar. Det var kvastning hela vägen och pulsen låg på 84 ett par minuter efter jobbet så det var toppen.
Kajsa tyckte han kändes lika fin och glad som sist. Yes!
Jag har lagt på ett par extra intervaller nu också för att få honom i ytterligare form, så nu kör vi 8 intervaller istället för 6. Vi kör va 650-700 meter i varierande tempo, men herreugd, han drar ju inte en SUCK ens.

Så, vi har nog inget annat val än att gå ut i poänglopp med 60 (!) meters tillägg i Rättvik den 17/10. Han måste som sagt få lopp och även om han är rejält chanslös i ett sånt lopp så får han iaf ett lopp i kroppen. Han förlorar inga poäng oavsett placering så vi kommer att gå ut där om vi inte kommer med i det andra loppet den dagen.
Inte så schysst men han har för mkt pengar på sig för att det ska passa annat. Huvudsaken är att vi kan starta!

Hilding håller på att bli "inriden". Han är ett busfrö utan dess like och inte riktigt lika "lätt" som Jalla var. Där var det bara att sätta sig på typ. Hilding är lite mer trilsk. Sist skulle han studsa och dumma sig så stackars Helen höll på att trilla i backen. Men skam den som ger sig! Det kommer väl gå bra tillslut. Han har förbättrat sig från första gången iaf!

Nu ska jag krypa ner i soffan med lite god mat, tända ljus och förhoppningsvis nya Irene Huss-filmen.
So long!

Söndag kväll och jag sitter här och väntar på J som är och köper mat.
Normalt sett är jag en person som nästan aldrig är sjuk, men detta är ANDRA helgen i rad som jag är sjuk! Dessutom var jag ju sjuk i influensa i mitten av augusti med så jag förstår verkligen inte vad som är problemet. Nu har jag haft feber och halsont och förra helgen var jag magsjuk vilket är första gången på typ 15 år....
Ogilla!

Har precis kört ett intervalljobb med Stygge och man kan ju inte annat än avguda den hästen alltså. Herregud, vad skön han är. Så LUGN! Han springer på i sina intervaller men emellan dem och både före och efter är han som en lugn gamling. Inte rädd för nåt och skrittar avslappnat och ledigt. Supercool! Det finns liksom inte i honom att vara stissig och nervig. GUD så SKÖNT det är!
Förra intervalljobbet var han lite småseg och jag tror det beror på hovarna och det lite halvdåliga underlaget. Ha ömmade i i fötterna på höger sida efteråt.
Jag tyckte det såg skumt ut i fötterna på honom idag med, nästan som att han skulle haft flera små hovbölder, men jag vet inte. Han kändes fin i intervallerna och var frisk på bettet så jag avvaktar tills hovis kommer på onsdag.

Nu ska jag avnjuta en god flottig fin söndagsmåltid och vara nöjd med denna dagen!
Och vet ni att sommaren är på väg tillbaka för en liten visit?! Underbart!!

Igår var det snabbjobbs-premiär för Stygge som dalahäst!
Det blev att gå upp tiiiidigt (05.45), eftersom ena hoven trasade sönder sig kvällen innan när vi skulle byta skor. Som TUR var blev vi räddade av Kajsas hovis som kunde sko om Stygge innan vi skulle köra jobbet. Så han fick nya skor både fram och bak. Kanon!!
Sen fick vi vänta lite eftersom det var tränarmöte på banan. Så Stygge fick vänta på gången i nästan två timmar inklusive skoning då. Snälla totton stod som ett ljus förutom att han skakade en hel del, bubben....
Alla i Kajsas stall var toppentrevliga och hjälpsamma!
Men OM det var en vacker Stygge som visade upp sig på banan. Öronen framåt och svansen rätt ut hela tiden. Skoj att se en så pass gammal och erfaren häst tycka så mycket om att vara på banan! Och ärligt talat såg han skitfin ut! Han har ju sånt driv i steget.
Kajsas kommentarer efteråt var "Pigg och glad" och "Fräsch och fin" ! Roligt att höra!
Vi ska testa ett nytt bett nästa gång för han var lite irriterad i munnen, så får vi se om det blir bättre. Men han är ju så när han springer med andra, han blir ju så pigg!
Jobbet gick 1.28 full väg och om 10 dagar kör vi ett snabbare för att se om han är startklar samt hur han tagit detta.

På hemvägen skyndade han sig in i transporten och när han väl var hemma igen blev han morsk och mallig igen (från att ha varit lite spänd och fokuserad på banan). Men han var vid god vigör och knappast trött. Samma visa idag - ingen trött Stygge alls. Kanske blir bakslag imorgon, vem vet.

Amatören Sandra fick iaf lära sig massor! Det blev premiär för att sätta på knäkappor, förbygel och QH-vagn. YEI! Haha, så är det när man inte haft häst så nära start förut! Guinness gick ju inte med knäkappor och inte hade vi QH då heller. Dessutom var det ju 8 år sen vi var i farten med honom...
SÅÅÅ KUL att vara tillbaka på banan (bokstavligen)! Så nu hoppas jag bara att allt ska gå bra och Stygge får vara frisk och fräsch!

Uuunderbart väder idag och det blev en lång träningsrunda med Styggen, på nästan 2 timmar. Normalt kör vi ca 1 timme och 20 minuter men idag tog vi långa vägen hem från rakbanan eftersom det var så vackert väder.
Stygge känns superfin i intervallerna och han är så underbar och lättsam att köra. Accelererar på tre steg så är han uppe i rätt fart, och stannar på lika få steg. SÅ skönt! Dessutom har han INGA problem att skritta när som helst i lugnt tempo, även om han nyss gått snabbt. Han är en pärla på alla plan.



Nu har han dessutom lagt på sig lite mer hull så han är en riktig snygging!
På tisdag blir det snabbjobb nere på banan och jag är skitnervös!!
Då provar vi också vår nya fina sulky som vi gjorde ett kap när vi köpte för 7500:-, helt sjukt, en nästan ny sulky som kostar över 23000 i nypris. Jag är störtnöjd.
Allting har bara gått FÖR bra, så jag bara väntar på att det ska bli någon motgång snart.... *huvva*

Nu blir det onyttigt lördagskäk!