mylifeandme

Ja, med det menar jag mer att dygnet borde ha fler timmar för att man ska hinna allt man bör.
Det har varit struligt på skolan i två dagar nu, med några elever som inte kommer överens. Därför har det tagit lite längre tid än jag trott innan jag kommit hem dessa dagar. Så - i dag hann jag inte ens ut till stallet när jag kom hem. Kom nästan nyss hem och fick då lov att laga mat. Och kl 18.30 är det föräldramöte, och det vet man aldrig hur länge det håller på.... Saken är då säker; jag ska fan ta med mig en tröstbulle hem!

I morgon borde jag sluta runt kl 10. Fredag-ljuva dag! Då ska jag äntligen spela poker igen efter mitt lilla uppehåll, och nu hoppas jag att det ska gå så bra som det gjorde för exakt ett år sen!

Efter mötet ska jag till stallet och stilla hästarna. Sen ska jag minsann hem och bänka mig framför teven! Massor av bra i kväll! Det börjar en dansk serie i 3an kl 20. Sen kl 21 är det fortsättning på en annan dansk serie som började förra veckan. Säga vad man vill om danskarna, men bra serier kan de då göra! Halleluja!

Ja det gör jag banne mig!
Jag skulle ut och köra IDAG, sen går jag och drar någon vals för mig själv om att det är för kallt. Det är vissserligen -10, men man är ju inte van det nu.
Jag MÅSTE ta mig i kragen och sätta igång hästarna nu om det ska bli nån starthäst till sommaren. Men det lär man väl inte hinna med fast man börjar träna nu. Vaddå vinterträning?? Jaha?? Vägarna är ju piss! det GÅR ju inte ens att träna. Fast jag har planerat två veckors skritt helt och hållet innan jag börjar trava. De har ju stått så länge nu och varit strul fram och tillbaka. Har ju inte fått nåt gjort på hela hösten eller vintern!
Får väl trösta mig med att de iaf har bra grundkondis.....men ändå.

Dagens toppen: Bra arbetskollegor! Alltid en tröst att luta sig på dagar som denna när det är jobbigt på jobbet.

Dagens botten: JAG!!!  För att jag är en slö lat jävel som har hamnat i någon slags svacka vad gäller hästarnas träning, och inte FATTAR att jag måste skärpa mig NUUUUU! Jag behöver ett kok stryk! Men så är det när det är mkt på jobbet, som det varit sen jag börjat. Men nu får den ursäkten vara nog!


Det verkar vara fler som känner sig så där allmänt slöa nu och orkeslösa. Som att man gör sin viktigaste plikter, men sen... Kanske är det årstiden och bristen på ljus som faktiskt gör en så här? Ja jag vet inte.....

Idag SKA jag iaf rensa upp i min klädhög som legat här i flera veckor nu!

Nu har jag tråkigt...men ska snart bege mig ut i stallet efter en lång dag på jobbet. Har haft fortbildningsdag på eftermiddagen så det känns som att en kväll i soffan kommer att bli skööööööönt! Nu tänkte jag göra som alla andra bara för det, slänga in en lista! Kopiera gärna och svara i din egen blogg, blir kul att läsa :-)
Jag har snott en hel radda, men jag tar en liten en nu....


Nämn något som gjorde dig glad igår:
Att jag gjorde klart och mailade mitt examensarbete! Jippie!
Vad gjorde du kl 08 imorse?
Klev in i klassrummet och började lektionen med mina elever.
Vad gjorde du för 15 min sedan?
Satt och kikade på bloggar:-)
Det sista du sa högt?
"Kör försiktigt älskling" (iaf det sista jag sa högt till nån annan)
Det senaste någon sa till dig:
Ja
Vad ha du druckit idag?
MIneralvatten med lingonsmak, kaffe
Vad var det senaste du åt?
En skogaholmslimpbit
Vad var det senaste du köpte?
Mat i mataffären för ett par timmar sedan
Vad är det för färg på din ytterdörr?
Vit
Vad är det för väder hos dig nu?
Lite kallt och snorhalt
Godaste glassmaken?
Saffran!
Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Jag vet faktiskt inte....
Sover du tungt?
Nej, oftast vaknar jag av minsta lilla
Drömmer du mardrömmar?
Sällan
Trivs du med ditt "jobb"?
Ja!
Favoritklädsel?
De jag har på mig när jag bara ska vara hemma!
Favoritlåt just nu?
Många! Tex: Dancing in the dark - Jessie, I wont hold you back - Armand Mirpour, Apologize - Timbaland, och sen mitt vanliga eurodiscoskit då...och Kent! och.....

Vad ser du om du tittar till höger?
Dörren
Vad gör dig glad just nu?
Tanken på att man egentligen har det jävligt bra. (kom jag på efter att jämfört mig med att vara flykting, som vi pratade om på fortbildningen)

Vad ska du göra härnäst?
Natta tottona!
Höger el vänsterhänt?
Högerhänt!
Humör just nu?
Trött...
Favoritgodis?
Typ, det mesta...fast wienernougat toppar det mesta
Kläder just nu?
Svarta byxor och ljusblå tjock myströja
Sommarplaner?
Semester för första gången i mitt liv!
Hur många kuddar sover du med? 
Typ 3 nu, varav en är en "långkudde" - rekomenderas!
Spelar du ngt instrument?
har spelat keyboard

Morgon eller nattmänniska?
Nattmänniska, speciellt på helger då det är bra poker ;-)
Vad är viktigast för dig?
Min familj, min sambo, mina vänner och mina djur.
Är du kittlig?
Japp
Snarkar du?
Inte enligt mig själv, men tydligen när jag är förkyld.
Stjärntecken?
Våg
Äckligaste insekten?
Spindlar!!
Stökigt el välstädat?
Tyvärr är jag en riktig jävla stökmaja, men jag säger jämt att jag ska skärpa mig....
Längtar du mest efter just nu?
En fin pokervinst! (vadå ytlig?) Och mina tottisar som jag ska till NU!



Så, kom igen nu, kopiera och svara ni som läser! Och så skriver ni tillbaka i min GB när ni är färdiga så jag får läsa er :-D

Kram allihopa!!

Nu har jag suttit och skrivit, och skrivit och skrivit och skrivit på mitt förbannnnnnnnnnade examensarbete i flera jäkla timmar, å inte fan är jag ens teknisk nog att fixa en smidig innehållsförteckning till denna skit heller! Får väl skylla mig själv som är så jäkla seg och skulle ha gjort klart detta i somras. Man blir liksom lite seg när man har jobb nu. Däremot vet jag ju att jag måste få ut min examen om jag ska få behålla det också. Så jag måste ju.....måste måste måste...jag är så trött på allt detta så jag blir tokig. Dessutom fryser jag så om fingrarna efter att ha suttit med dom fastklistrade på tangentbordet i flera timmar.
Inte nog med det så ligger det en hög med uppsatser och bara väntar på att rättas....well well....

Jag som planerat att jag skulle ut och köra stackars Hilding efter skolan, men jag var så trött så jag visste inte ens vart jag skulle ta vägen. Så är det när man är uppe till 01 fast det är jobb dagen efter. Fy på sig Sandrah! Men jag är ursäktad, jag satt ju faktiskt och skrev på mitt arbete, som nu är uppe i 25 sidor, utan bilagor. OMG! Inte undra på att man känner sig stelopererad i fingrarna!

I dag fyller mitt hjärta 26 år också! Fast han ska få bli firad till helgen istället då vi båda har råd, ork, tid och ja allt det nu blir. Kommer ju nån polare till honom från Sthlm också som han inte träffat på år och dag, och jag vet hur himla mkt han ser fram emot det....
VAd skulle jag göra utan min älskade J då PUSSSSSS!!!
Han kånkar vatten åt mig i stallet, spån, hö och allt vad det nu är, och han hjälper mig att promenera med tottisarna nu när det är så jävla halt så mina knän begår självmordsförsök varje gång de går utanför dörren. HATA denna halka!!

Nähä, dags att skriva lite till på det där nu då, så jag kan skicka in det i morgon. För tisdag räknas väl som "i början av veckan" va? ;-)

Helg ljuva helg..... egentligen kan inte ens det faktum att det är helg göra att man piggnar till. Vad man behöver är SOL! Det är så mörk och grått allting.... Det har öst ner regn och snöblandat skit från himlen hela dagen. Inte nog med det så har vi dessutom varit ute i skiten i 2½ timme för att fixa hagen som de små busarna förstört - igen. Det är Hilding som är boven. Det bästa han vet är att byta plats med grannen i hagen bredvid. Det har nästan blivit som en sport för honom. Då räcker det med att det inte går fram tillräckligt med ström så är han där direkt.
Nåja, tråd är bytt och ström är på - just nu. Nästa gång hoppas jag han väljer en dag med sol. Kruxet med detta är att det bara blir tillfälliga lagningar. Vad vi verkligen behöver göra är att sätta ner nya pinnar. Det går dock inte eftersom det är stenhårt i marken.
Så, vi får vänta tills i vår.

NU när jag precis börjat torka upp så ska jag ut igen för att göra kvällen i stallet. Ibland är det faktiskt inte så kul att ha häst. Men de ljusa stunderna väger ju självklart upp alla tuffa i denna årstid.....

När jag kommer in ska jag laga lite mat och spela en satellit till Poker Stars Sunday Million. Man kan ju alltid försöka. Efter det blir det en film i sängen tillsammans med min darling....och jag förmodar även två kelsjuka missar.

SO long!

Toppen: Mord i sinnet!! Äntligen får man återse den speciella Tony Hill! Synd att det bara är två avsnitt dock. Det är nog bland det bästa britterna presterat i thriller-väg, så man vill ju se så många avsnitt som möjligt.

Botten: Förkylningar.... Den kom som en blixt från en klar himmel och allt jag kan tänka på just nu är sängen trots att jag inte ens är trött. Man blir så matt när man inte ens kan andas ordentligt. Och dessutom gör hela munnen ont. Jag hoppas jag klarar mig till helgen med att däcka totalt.....

Jaha, som väntat gick det åt helsike på pokern i måndags. Dåligt också att det bara var 15 priser när det var 248 stycken med. Men men, det var ju inte aktuellt för mig i alla fall.

I går blev jag helt plötsligt superkrasslig. Bara sådär. Ont i halsen och kände mig febrig. Det gör jag än, men jag hoppas att det ska ge med sig. Man känner inte för att göra så mycket när man mår så här, så det var skönt att jag bara hade en lektion i dag. Dessutom med en halvklass = skööööönt!
I morgon är det längre dag.....urk...men snart är det i alla fall helg! Jippie!

Min bror har kommit in på någon slags ekonomilinje på Stockholms Universitet nu. Han åkte i dag för det ska vara upprop i morgon. Lägenhet har han också lyckats få. Ska bli konstigt att han flyttar faktiskt. Ska bli roligt att se hur han klarar sig bland t-banor och massa folk, han som inte är så  värst berest, hihi :)

Nä fy, nu måste man gå och laga lite mat. Det blir korv stroganoff i dag (vet inte ens hur man stavar). Sist jag gjorde det hade jag i lite vitt vin och det blev suuuupergott! Nu har jag inget vitt vin, men väl rött, så jag ska faktiskt testa att ha i lite sånt denna gång. Vinet gjorde det hela mycket godare!

I dag är det dags för årsfinalen! Nu har jag väntat sen februari då jag kvalade in. Nästan ETT helt år alltså. Jag vet att jag måste gå in med en positiv inställning, istället för "jag kommer åka ut så tidigt", men det är svårt när man är inne i en dålig period. Men ok - I dag ska jag vinna!! :-I

Jag klagar så mkt på vädret så jag tror jag ska börja med en dagens botten... men då måste jag ju också göra en dagens toppen.
Men ok.
Dagens botten:  VÄDRET! I går var det en vacker vinterdag med massor av snötäckta träd. Det var urmysigt att köra häst. Idag.....ja...+4 grader, grått och glansis, som vanligt.

Dagens toppen: Folktomma affärer. Åhhh, så skönt det är att handla en måndag! Man får plats i affären, man slipper tackla undan kundvagnar som alla irriterande människor parkerar mitt i varje gång och framför allt - man slipper köa så nedrans länge. Det är skillnad mot en fredageftermiddag det!

Ok, nu ska jag sätta mig och göra mina klassers planering inför våren! Måste försöka få lite nytta gjord innan turneringen......

Det är ganska tröttsamt att vädergudarna inte kan bestämma sig någongång.
Ena dagen är det minusgrader och regnar så det blir glansis, och andra dagen vräker snön ner på isen så det blir ännu farligare att vistas utomhus...urk!
I dag skulle jag ut och köra Hilding, men prio ett var att fixa tråden i hagen eftersom det inte kommer någon ström bitvis. Det gör att Hilding tar varenda tillfälle i akt att bryta sig in hos de andra.... Efter att detta var fixat så var man plaskvåt, och hästarna såg ju också ut som snögubbar, så någon körning blev det inte.

I kväll kommer grannarna hit på middag, dvs mamma, pappa och mina två bröder. Brorsorna har bestämt att det ska bjudas på langos. Det är såååå gooooooottt! Inte så nyttigt, men efter denna blöta dag så kanske man kan få unna sig det.....



Vi har gjort langos en gång tidigare med lyckats resultat, men annars äter man sånt max en gång per år, då det är marknad.

På måndag ska jag spela årsfinalen av Sverigerankingen på Svenska Spel. Det är ca 250 stycken som under året lyckats kvala in, av ca 7000 tror jag det stod. Det ska bli skoj! Potten är stooor och det är ju gratis :-)
Fasen vad det skulle lösa många problem just nu om man tog hem vinsten där....men jojo...det går säkert som vanligt i stora turneringar. Antingen får man inte ett enda spelbart kort på 4 timmar och dör blinds-döden, eller så blir man bad beatad av någon fisk som tycker att 35 är bra kort att gå med på....
Håll tummarna i alla fall!

Ha en trevlig helg alla där ute!

Oj, vad jag är seg på att skriva, jag ska verkligen försöka att skärpa mig alltså!
På måndag börjar jobbet igen efter två veckors ledighet. Visst känns det lite jobbigt, men samtidigt skönt att komma igång igen. Nästa anhalt får bli sportlovet som ju är om cirka 7 veckor. Usch vad långt det låter.....

Så, har ni avlagt några nyårslöften?
Det har inte jag, fast det kanske inte är försent? I och för sig, jag har ju sagt att jag ska börja träna och skärpa mig med den där maten. Med det menar jag att jag måste börja äta regelbundet, vilket jag är KASS på.... Innan lovet åt jag gröt varje morgon, trots att jag avskyr det, och så bra karaktär har jag nog aldrig haft tror jag. Gröten inför på måndag igen. Men det är just sen, senare på dagen. Jag är fruktansvärt dålig på att äta riktig lunch och middag, och mellanmål ska vi inte tala om. Det är helt fel, och det är ju därför jag blir så trött på eftermiddagarna också.... De dagar jag slutar tidigt på jobbet så skyndar jag till stallet, och efter det eller före det så blir liksom en kopp kaffe hos mammsen....nyttigt, jag vet.... :(

Hoppas hovis kommer på måndag så Hilding får på sig snösulor så man tar sig någon vart. Det är hopplöst nu, med glansis under snön. Jag druttade på arslet för andra gången på EN vecka i dag. Pinsamt, jo tack. Som tur var var det bara hästarna och mamma som såg.
Nu vill man i och för sig inte vara ute alls. Det är nästan storm ute och trots att termometern visar - 3 så känns det som -30.

I dag har jag och älsklingen tittat på Brokeback Mountain. Den var såååå bra!! Jag trodde den skulle vara långtråkig, men det var riktigt bra och rörande. Man ville däremot inte att den skulle sluta som den gjorde....det gjorde ont i hjärtat. Usch, jag är så känslig när jag ser filmer med dåligt slut. Man vill liksom bara hoppa in och ändra på det......

Äntligen lite julledigt! Det verkligen känns i hela kroppen att man är ledig. Lite som en sten som släpper. Nu ska jag ägna hela lovet åt hästarna och jag ska även göra färdigt mitt examensarbete så jag kan vara på det torra med jobb sen. Vadå lov egentligen? Men bara det att man inte behöver ta sig någonstans.
   Innan ledigheten sätter in på riktigt ska jag dock köpa klart alla julklappar, men det är ett helsike nu. Var nere på stan i morse och det fanns inte en parkeringsplats så långt ögat kunde nå. Det är problemet med lilla Mora nu. För små vägar och för lite parkeringar. Det måste helt enkelt förbättras nu när så många intressanta affärer etablerat sig här.

Ungefär så HÄR känner jag mig nu:

Tänk vad tiden går!
I morgon är det sista degen på denna termin, och den kommer att avslutas med jullunch på hotellet bredvid skolan. Trevligt! Julmat är ju alltid sååå gott!
Förhoppningsvis hinner man köpa de flesta av klapparna i morgon med. Ute i sista minuten? Jo, men inget ovanligt...
Förutom all denna stress just innan jul, så älskar jag verkligen julen. Det är så mysigt med alla ljus, julgranar och allt annat som hör julen till.
Tänk bara om det inte vore så förbaskat kallt som det varit de senaste två veckorna. En snittemperatur på ca - 15 grader om dagarna är inget att hurra för.

Nåväl, nu är det dags att göra dagens stallsysslor. Blev en sen dag på jobbet, mkt som ska rättas, betyg som ska sättas osv....

Nu är det kallt! Termometern visade - 17 grader i morse, och det är nästan lika kallt nu. Det är så vackert ute med de vita träden, men det hade faktiskt räckt om det varit runt ett par minus.
  Jag ska ut och mocka och släppa in hästarna om ett tag. När det är så här kallt så får de två yngsta varmbloden gå in för att värma upp sig själva och stallet. Jag hoppas att inte vattnet fryser där nere än. Det brukar frysa om det är så här kallt och så tinar det inte upp förrän till våren. Det är tungt att kånka tiotals liter från garaget (ca 60 meter) flera gånger om dagen.... Så, man är lika spänd varje gång man skruvar på kranen nere vid stallet.

Julklappar är ett stort problem ibland. Speciellt när man inte har en aaaaaning om vad man ska köpa. Detta är särskilt svårt till pappa, som jag inte har en aning om vad han vill ha. Någon som har nåt tips på vad man kan köpa till en 54-årig man som är ägare till en fönsterfabrik och gillar att tippa odds och trav? Hmmm....för jag vet inte riktigt vad han har mer för intressen faktiskt. Han har precis lärt sig att kolla travresultat på atg:s hemsida, så datakunnig är han. Men ja....tips emottages tacksamt!

Detta inlägg tillägnas min trogne vän, Guinness. Han galopperar nu omkring på de evigt gröna ängarna, och slipper känna smärta mer.

Du gav oss allt du kunde, och jag ångrar inte en dag vi haft tillsammans. Du fick vandra vidare innan din stjärna slutade lysa helt, och det var du värd. Du var den bästa vän en människa kunde ha. Du gav oss allt. Tack min vän.








VI ÄLSKAR DIG FÖR ALLTID!    VILA I FRID.........

Det känns som att varje gång jag skriver här är det om något negativt. Det har varit mkt sånt i mitt liv det senaste året, och det är då det är som skönast att skriva av sig.
Guinness blir märkbart sämre för var dag som går. Han står och lyfter sina bakben och visar att det gör ont nu. Snön gör det hela ännu jobbigare för honom. De senaste dagarna när vi tagit in honom i stallet har han inte kunnat flytta sig i sidled. Han gör det sakta, sakta, och släpar då endast höger ben längs marken. Han kan helt enkelt inte.

Vi hade tänkt att vi skulle vänta tills efter jul och nyår med att låta honom vandra vidare. Men när vi ser hur han blir sämre, och hur hans ögon verkligen ber oss att låta honom slippa lidandet - så kan vi bara inte. Varför ska vår lyckliga jul vara viktigare än hans liv? Det blir ju iaf ingen lycklig jul när man vet vad som väntar runt hörnet. Skit....

Vi har bestämt oss att ringa redan i morgon bitti. Jag vet inte om jag klarar av att vara med när det var precis ett år sedan Watte. Det känns för jobbigt.
Från början tänkte vi att han skulle få sluta sitt liv här. Men efter lite eftertanke så kanske det inte går så bra. Det blir blod, och vi har några grannar nära som säkert inte tycker det är så trevligt. Vi vill heller inte göra det så de andra hästarna ser. Det känns hemskt att plåga honom med transport, men det är iaf "bara" 3 mil. För att han sen inte ska behöva ha ont någonsin igen....

Jag kan inte låta bli att gråta när jag skriver, trots att jag vetat om detta så länge, att dagen skulle komma inom en snar framtid. Hur förbereder man sig?
Guinness var min första riktiga travare, han lärde mig ALLT jag kan. Han gjorde alltid sitt bästa trots att han alltid haft problem. Men nu förstår jag ju, att de dagar han inte ville låta sig tas i hagen, var dagar han hade ont. Ändå kämpade han. Han ville så mycket. Han ville glänsa. Han älskade att springa på banan och visa upp sig, trots smärtan. Han ÄLSKADE när folk såg honom, och när de ville klappa honom. Han visste att HAN var stjärnan.
Han skötte sig alltid, och var vi än var, så blev folk så häpna över hur snäll han var. Lugn, cool. Sånna hästar växer inte på träd...

I morgon kommer jag att ringa vetrinären och be om en tid med svensk lantbrukstjänst, sedan finns det ingen återvändo....

Den här eftermiddagen har varit riktigt jobbig....
Dessutom trodde jag den skulle sluta med att Jalla inte skulle finnas mer....:(

Det var när jag skulle till stallet för att ge hästarna lunch som jag inte såg Jalla. Jag hade sett honom 1½ timme innan då han hade stått och sovit bakom stallet. Nu ropade jag och han kom inte. Två av de andra hästarna stod bakom sitt vindksydd och tittade in i andra hagen som att de liksom försökte komma dit, eller visa att det var nåt konstigt där.
Då jag går dit ser jag Jalla ligga där, helt stilla, nästan på rygg, men huvudet liggandes lutande ner i backen. Han ligger i en backe där han är fastkilad mellan en sten och en jordhög. Huvudet hänger ner och jag ser att han inte får någon luft knappt. Men han lever....
Han ligger liksom inte rakt, utan som tippad neråt vilket gör att täcket sittersom en snara runt halsen. Jag får verkligen så gott som panik och ringer Jimmy, som kommer direkt. Jalla är helt utmattad och kan ju inte resa sig eftersom han har en stor hög iu vägen, och rulla runt kan han inte eftersom han har en stor stenbumling bakom ryggen. Vi vet ju inte om han brutit nåt, eller om han är skadad på något annat sätt. Vi har ingen aning om vad som hänt.
Det är bara en tidsfråga innan han inte klarar av att ligga så längre..... stundvis ser man hur han "försvinner" och kippar efter luft. Han låter hemskt....Han skakar också av säkert både köld och muskeltrötthet.
Tillslut får vi loss täcket så att åtminstone inte det ska ta livet av honom.....Man ser verkligen hur han vill att man ska vara där, hur han varje gång man flyttar på sig så han inte ser en - har upp huvudet det lilla han orkar för att titta efter en....gubben....

Vi ringer först till vet. som säger att vi måste ringa räddningstjänsten för att få hjälp att gfå upp honom. Vi ringer 112 och efter en halvtimme (kändes som en evighet, och en halvtimme är mkt i ett sånt läge) kommer dom. Fem man med brandslangar klafsar in genom leran för att hjälpa oss. De får under slangen så de kan baxa ner honom från kullen och få honom på plan mark så att han ska kunna resa sig själv. När han väl kommer ner så flyger han upp med brandlangen hängandes runt benen, men han rör sig iall fall, skönt! Däremot vet vi ju inte om det är av chocken som han ser oskadd ut, eller om han fått något skadat.

Jalla får komma in i stallet, han är alldeles våt på sidan han legat i säkert 2 timmar utan att kunna andas ordentligt. Vi sätter på honom täcke och han får gå in och äta mat. Vad som slår mig är hur oerhört glad han verkar. Han som aldrig brukar tigga slänger fram hoven för att be om godis, säkert också ett tecken av en chock.
Jag hoppas att han inte är skadad någonstans, mer än att han är nedkyld och stel efter att ha legat och skakat på marken, och kämpat. Han verkar ok, men vi får ha koll på honom och känna igenom lite mer i morgon.

När är med om något sånt här, där man ser att hästen är på väg att lämna en vid varje minut som går så får man sig tankeställare. Vilken TUR att jag slutade tidigt just idag, vilken tur att det var fler hemma, och vilken TUR att jag inte bestämde mig för att ge hästarna mat en timme senare.... Tänk om jag inte hade kommit då jag gjorde? Hade han varit död då? Han kunde ju knappt andas.....
Usch, man vågar inte tänka så.....men ibland kan man inte låta bli att undra hur det kunde ha gått om man gjort annorlunda.
Jalla:

Det är snart på dagen ett år sedan Vackre Watte vandrade vidare till Trappalanda... Det har varit ett tufft år, och det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på honom. Den veckan från det att han fick sin dödsdom, tills det att vi åkte ner för att ta bort honom var den absolut tuffaste veckan jag någonsin levt....
Varje dag som gick tänkte jag att "det här är den sista tisdagen jag kommer att säga god natt till Watte", osv.... Jag kunde inte sova en blund natten innan vi åkte iväg med honom. Jag har nog aldrig gråtit så mycket som jag gjorde under denna perioden i fjol. Att inte ens bry sig om att broddsko honom för att han ändå inte skulle leva mer än en vecka till, att ge honom frukost för sista gången, att klippa av honom en stor bit av hans vackra man som minne, att en sista gång göra honom fin inför hans sista resa.....
Att titta in i hans vackra ögon innan han vandrade iväg med killen som skulle ta honom bort från det onda.... Det var som att han visste, att han skulle slippa lida mer....som att han tackade oss.
Tårarna rinner nedför mina kinder när jag skriver om det, precis som de gjorde litervis när jag tvingades ta det svåra beslutet att låta en ung glad häst få lov att sluta sina dagar.... Detta bara för att andra människor inte försått att han var skadad, och bara låtit honom fortsätta springa....
Jag vet att jag gjorde det rätta, men jag tvivlar ändå. Kanske bara för att Watte varje dag visade hur tacksam han var för att han fått livet tillbaka. Att han pratade med en och kom springandes med svansen i vädret när jag kom, och verkligen visade hur glad han var att se mig. Äkta kärlek. Jag tror aldrig jag känt mig så glad som de gånger han tog emot mig så.....
Jag gav honom livet tillbaka, men jag var också den som bestämde att han skulle få sluta leva det...och det känns hemskt. Men jag såg i hans ögon när han låg där, död på marken, att hans själ var borta, och att han var för evigt befriad från det onda. Han var borta. Det var bara ett skal som låg där.

Min älskade, du finns för alltid i mitt hjärta....





Jag visste redan då allt detta hände att det skulle komma en dag då jag skulle få lov att fatta ett lika tufft beslut igen. Jag trodde däremot inte att den dagen skulle komma så snabbt......
I dag var vi till vetrinären med Guinness. Han har haft sina pålagringar, det vet vi ju, och han har en del krämpor. Det har förändrats till det sämre fick vi veta idag. Vetrinären gav honom inte så goda prognoser. I bästa fall skulle han kanske på sin höjd kunna leva i 3 år till, och det skulle vara absolut max..... Och det var under förutsättningen att han kunde stärka sina muskler så pass att han kunde leva med sitt onda knä. Det finns dock risk att han inte kommer att kunna arbeta upp dom alls. Vi vet inte vad vi ska göra, han är ju vår prins..... Han har ställt upp för oss i alla väder och aldrig klagat trots att han sprang på banan då han hade ont. Han ville visa upp sig! Visa att han var störst bäst och vackrast.....
Det gör så jävla ont att fatta ett beslut nu, jag kan det bara inte.
Det framkallar sådana oerhörda minnen eftersom allt känns som en deja vu.....

Guinness har i dagsläget ingen galla, men han är halt. Fördelen är också att inget av de andra benen har fått några sekundära problem, så än så länge skulle det kunna gå. Men frågan är ju till vilket pris? Bara för att se honom bli sämre och sämre? Och veta att han ändå bara har max 3 år kvar att leva?
Fy fan...jag mår så dåligt....han är ju bara 8 år gammal....
Varför?

Älskade Ginza:

I går pratade jag med Johanna, en gammal partypolare som jag känt sen tiden på gymnasiet. Vi röjde runt som några tokiga små galningar som festade som varje gång var den sista...Those were the days....Vi var ett gäng som alltid hade så jäkla kul. Varje helg var fest! I bästa fall var det helg iallafall.....
Nåja, det var egentligen inte det jag skulle diskutera, utan bara glädjas över att Johanna faktiskt blivit stor och själv ska ha en liten i April! För er som inte har en aning om vem jag pratar om kan jag säga att Johanna var väl den sista man trodde skulle skaffa barn bland de första i vårt "partygäng".....  Men grattis babe!

Vadå biologisk klocka ticka? Ja när man hör sånt här så...men om jag tänker efter så är det ändå fler av mina vänner som inte har barn än, än de som har. Så det så. Jag har inte tid, plats eller lust att skaffa barn nu iallafall. Det passar inte helt enkelt. För mkt planer i livet, för litet hus, för lite pengar osv osv. Jag har sagt att jag inte vill ha barn för än huset är minst dubbelt så stort och det finns en GOD ekonomi att backa upp allt på. Det finns alltför många som skaffar barn utan att tänka på vilket liv man vill/kommer kunna ge barnet. Nu har ju jag iof en väldigt snäll sambo som ställer upp på  mig och mina dyrgripar till djur i vått och torrt. Faktiskt. Men han kan komma tillbaka till pratet om ungar den dagen han kan diska en tekopp, eller dammsuga köket utan tillsägelse.  Nej - jag är ingen tjatkärring, jag gör det hellre själv, men ändåå. Nu är han dessutom några år yngre än mig så jag kan väl förstå det då....;-)

Jag har gått upp i tjänst på jobbet vilket gör att jag nog inte kommer behålla mitt extrajobb på bingon. Jag tipsade Ann Sofie om det istället så jag hoppas hon tar över efter mig och fortsätter glädja gamlingarna där, för det vet jag att hon skulle göra bra. Shoot gumman! :-)
Håller tummarna för dig i morgon oxå!

Jag skrev sorg i rubriken...
Det har delvis också med vårt partygäng att göra. Eller nja, mer en kille som jag träffade några gånger ute och ja...umgicks med ibland. Vi gick dock på samma skola och han umgicks med många av mina vänner på den tiden. Hur som helst var han en glad och go kille som man trodde hade självförtroendet på topp.
Det var nog inte så. Förra helgen tog han livet av sig....han sköt sig själv. Så oerhört tragiskt och jobbigt. Man mår dåligt över det som hänt, men samtidigt kan man inte hjälpa att tänka så oerhört själviskt det ändå är.
Jag vill inte nämna några namn här, de som vet vem han är, vet det ändå, och jag vill inte namnge någon av respekt för famlij och vänner.
Vi har blivit givna en gåva, och det är att få leva. Det tycker jag man ska förvalta väl genom att  försöka ta vara på dagen och vara tacksam för alla dagar man har tillsammans med sina nära och kära.
Tyvärr är vi ibland alltför efterkloka vi människor och förstår inte att vi borde brytt oss mer om våra närmaste för än det är för sent.

Ta vara på er själva och era kära! Ibland kan ett "hej" eller en klapp på axeln betyda mer än man tror.

I helgen har det blivit massor gjort! Vi har bla. lagt plåttak på ett av skogsstallen så nu är det torrt och fint. Vi har även grejat med hagar och rensat i stallet. Sååå mycket grejor! Och jag har lite separationsångest faktiskt. Jag har ju tänkt sälja lite efter som jag köpte så himla mkt i våras då Hilding kom. Det var ju värsta klippen ju! Nya Wahlsten QH-selar för 1000:-, 12 st Back On Track-paddar för 250:-, BoT-täcke 100 spänn!! En Equiscanner för 400:-! Sjukt, för de kostar flera tusen nya, och den här är helt felfri. Jag menar vem sjutton handlar inte på sig massa när det är sååå billigt!?

Fan att jag missade att gå ut och se DiscoKjelle här i Mora för några helger sen då! Det hade varit skitcooooolt! Brorsan var där och bevittnade hans berömda mooooves.....
För er som inte vet vem han är, se detta:
http://www.youtube.com/watch?v=TGwisRUWWY8

Måste ses!

Åhh....är lite kluven om huruvida jag ska gå och se Sabaton när de kommer till Mora i slutet av oktober.... De är så hiiiiimla BRA!! De ska uppträda här i FM Matsson arena, men det tillsammans med flera andra band som jag inte gillar lika bra....Då är liksom frågan om det är värt både pengar och tid, och sedan sitta och plåga sig igenom det andra. Det kanske är bra det med, men jag är tveksam....Jag gillar inte all typ av hårdrock, men Sabaton är verkligen så jävla bra!

Åh, de nästföljande 2 veckorna har en av mina klasser praktik, så jag är ledig fredagarna då! Sköööönt!

I morse när jag skulle ge hästarna frukost var inte allt som det skulle....det var en häst för mycket i en hage, och en för lite i en annan. Jalla hade haft sönder tråden och var inne hos Hilding i stället.... Hilding var något moloken, säkert för Jalla satt honom på plats. Man tar inte skit från småglin! MORR! Men det fick han....fast Jalla är äldre...men mindre...
Som tur var verkade båda ok iallafall.

Nu ska det göras mat! Är så trött på att inte komma på nya maträtter....Är det någon som har något förslag på något mumsigt så shoooot!