Long time - igen!

Ja här var vi aktiva!
Not...
Livet far fram i 180 och bloggen känns inte som prio nummer ett. Jag har bestämt mig för att göra lite omorganisation i mitt liv just nu och jag känner bara att jag har mer och mer dåligt samvete för fina Hilding som bara går i sin hage och kommer i andra hand.
Hittar jag rätt person kommer jag lämna ut honom på foder. Jag har lovat uppfödare att inte sälja honom vidare utan att jag är sista anhalten. Därför vill jag ha full kontroll på hans liv och inte sälja honom, men jag känner också att det inte är värdigt för en 11-årig mycket pigg valack att bara gå i hagen och få ut ibland. Han vill mer än så och han förtjänar att vara någons förstahandsval. Hur mycket man än VILL så är det bara att inse att Stygge tar mycket tid och att det är han som måste komma i första hand när det är en starthäst. Eller ja, ska bli igen iaf.
Det får visa sig hur det blir med Hilding men det känns också heeeeeelt fel att ta bort en pigg 11-åring. Hans pålagring hindrar ju inte honom att vara skogsmulle eller träna lätt. Dock kände jag att det inte var rätt att fortsätta träna för trav med det facit i hand. En pålagring i en framkota på en tung och stor häst är inte att leka med om det går för fort som det gör i trav. Och tränade man för mycket så fick han ju känningar i den.
 
 
 
Stygge har i stort sett endast blivit riden i år. Nästan bara skrittad, men nu på slutet också travat. han bygger på sig jättefint av det och börjar till och med se ut som en ridhäst i ryggen ;-) Han börjar också räta upp sig bak och jag tycker inte att han står under sig lika mycket med bakbenen längre. Men jösses, vilket jobb och vilken tid det har tagit att få honom hit. Och ändå kan vi inte vara säkra på att han kommer tillbaka i full form på banan. Det är ju mycket som ska klaffa.
Nu går han fortfarande med ridskor och brodd och snösula, så han är rätt tung och därför blir det ingen snabbkörning förrän vi åtminstone bytt framskor... Men jag hoppas han kommer hinna räta upp sig lite till med hjälp av denna nya skoning. Sen får vi se. Vi kan bara hålla tummarna och fortsätta träna på.
 
 
 
Ett år sedan vi behandlade höfterna nu....
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback