mylifeandme

Ibland är Hilding verkligen hemsk, men ibland är han också världens bästa häst. De senaste turerna har han varit så gudomlig så man nästan vill äta upp honom. Vi har bla kört lite backe nere vid sjön. De är som en raka som går längs med sjön, och uppfrån den vägen så går det tre stycken backar i varierande lutning, men de är mastiga.
Men den där söta bruningen Hilding väljer SJÄLVMANT att svänga uppåt så fort korsningarna med backarna kommer. Han VILL verkligen träna och kämpa.
Hur många hästar är det som gör så? Är man ute på tur med honom så vill han aldrig gå hem utan kommer det en avtagsväg som leder bortåt så går han alltid in på den. Han skulle kunna vara ute och träna hela dagarna om han fick välja. Undra hur länge han kommer vara så?
Guinness var likadan men annars tror jag inte jag haft någon häst som varit så. Och inte ens han var så pigg på att gå i backar. Jag menar, Hilding, han går hellre upp i den brantaste backen som leder bortåt än att han går hem.
Jösses vilken häst. HOPPAS verkligen att vi får träna på och att det inte blir några skavanker eller skador på vägen nu. Han har ju alltid haft så mycket problem men nu känns det som att han liksom blivit bättre på äldre dagar. Eller så är det bara inbillning.
Men den som lever får se!

Tömde mobilen på lite bilder, så här kommer ett Hilding-maraton!
Hilding får pedikyr (förlåt herr hovslagare):


En vintertur då det fortfarande fanns snö kvar:


Ganska vanlig syn efter ett träningspass:



Går det att laga med silvertejp är det inte trasigt!!



Man kan bli riktigt svettig när man har mycket vinterpäls:



Nu märks det att det är VÅR! Han har sin rutin när han är ca 200 meter från stallet. 1. stanna och kissa på åkern vi går över 2. stanna och äta på tallarna före stallet. OBS! Är det augusti så stannar man dock 50 meter tidigare, vid mattes och husses äppelträd!! Och gosepojken skulle aldrig få för sig att stanna och äta någon annan stans, men han vet så väl när passet är "över" och man nästan är hemma att man får bli lite bortskämd :-)