mylifeandme

I dag fick jag ett minst sagt oväntat telefonsamtal. Det var Anki, Hildings ägare och uppfödare, som ringde.
Hon har alltid sagt att jag ska få Hilding när hans tävlingskarriär är över. Men nu hade hon och hennes S pratat om det ända sedan de var här och hälsade på senast, i princip. (Jag leasar honom nu).
Så nu ville hon berätta att hon hade pratat med STC och att det skulle komma papper hem till mig om att leasingkontraktet upphör. Hon ville ge honom till mig nu istället! Med tanke på allt jag lagt ned i både tid och pengar och att han har det så bra. Självklart också med villkor på att han fick stanna här livet ut. Och det SKA han göra! Han kommer inte i någon annans ägo! Det är ju vår bäbis!
Så nu är han MIN! Min alldeles egna Hilding! Eller, VÅR - J älskar ju honom lika mycket som jag gör så klart ;-)
Hon är för underbar Anki! Helt otrolig! Tänk vilket öde det var att allt egentligen blev som det blev från början... Det var helt klart en slump både att vi kom i kontakt med varandra och att Hilding hamnade här till slut.
De är underbara människor hon och hennes S, och allting har verkligen varit helt okomplicerat med dem ända från början, trots allt strul med Hilding.

Jag och J firade 10 år förra måndagen, och KUNDE vi ha fått en bättre 10-årspresent???? Dessutom är det J:s födelsedag imorgon! ;-)

TACK TACK TACK TACK!
Hilding kommer att bli vårdad som den pärla han är TROTS att han är en dumburk ibland!