mylifeandme

Snacka om att vi fick veta att vi levde idag.
Under alla mina år som hästägare kan jag ärligt säga att jag aldrig varit ute och kört/ridit i värre väder än det jag råkade ut för idag. Och då snackar vi alltså cirka 20 år......
Regnet hängde i luften när vi begav oss iväg. J cyklade med mig och Hilding. Alltid trevligt med sällskap när man är ute.
Efter 10 minuter börjar det spöregna. Vi blev rätt blöta men det var bara en skur som kom då. Vi körde på och det gick kanonbra med en Hilding som var toppenglad. J väntade medan vi körde några repor i trav.
Sen....   sen öppnade sig himlen vill jag lova........
Först började det ösa ned...inte vanligt regn, utan riktigt riktigt hårt regn och så mycket att man inte såg framför sig knappt. Jag har en häst som hatar regn och springer in under tak så fort det regnar så jag blev faktiskt lite orolig för hur han skulle reagera. Men snäll och klok som han är bubben så klarade han av att jogga hemåt.
Det vore väl för väl om det hade slutat så, men när regnet byttes ut mot hagelkorn som var stora som pollykulor (typ) då var det inte roligt. Det gjorde ONT på kroppen kan jag lova, och stackars Hilding som inte kom undan. Man såg hur de stora hagelkornen smattrade över ryggen på honom. Det var en av de värsta hagelskurar jag någonsin skådat, och där ute var vi, tre pissblöta själar , mitt ute i skogen. Det var VIDRIGT. Jag var inte ens säker på att vi skulle komma hem helskinnade, jag trodde hästen skulle dra järnet men OJ vad snäll han var.
Vi som selar av och på ute kände att det knappt skulle gå att göra det i detta hällhaglande (det tar ett tag med remsele och slaggjord osv...) så vi slängde upp garagedörrarna hemma hos oss och körde in hästen i vårt bilgarage. Haha, helt sjukt.
Det var galet. Men vilken pärla till häst vi har. Han var så lugn och så klok trots att han säkerligen kokade inombords. Han stod inne i garaget så fint medan jag plockade av honom alla dyngsura saker. Det bara rann om oss och jag kände inte ens mina egna ben pga det kalla vattnet.
Tur att vi hade lite hästutrustning  hemma. Jag sprang och hämtade en grimma och ett grimskaft och så ledde vi hem Hilding till stallet. Då var han så morsk och busig så och gick och slängde med huvudet. Nästan som att han var överlycklig för att han slapp stå ute och bli avselad i det hemska vädret.

Efter att vi hade gjort klart Hilding så masade vi oss hem och jag kan säga att  till och med mina underkläder var dyngsura så då kan ni tänka er.  Vägen hem var låååång och efter vägen låg det drivor med hagel. Man kunde lätt bygga en snölykta av det om man hade velat.
Usch, ett tag undrade jag om vi skulle klara oss hem. Men en sån klok Hilding som var med på varenda not. Till och med när vi gick in i bilparken och körde in i garaget hahaha. Snacka om nödlösning.