mylifeandme

Då var snart denna påskhelg över. Endast 30 minuter återstår innan det är vardag igen.
Vardag vilket betyder jobb för de flesta. Men inte för mig inte! Och inte heller för alla andra lyckliga själar som har påsklov just nu.
Jag har ett underbart jobb, det har jag, men hur underbart jobb man än har så blir man ju knappast olycklig när man har lite ledigt.
Någon sovmorgon blir det dock inte i morgon. Hovis kommer och sätter på sommardäck på Skodan och Rollsen i morrn bitti. Detta klockan 9.00, vilket ju betyder att jag måste gå upp i ottan om hästarna ska hinna få rena och fina ben tills dess.

I morse fick jag heller ingen sovmorgon. Det kan bli så ibland, när man delar hus med icke så tystgående själar. Först var det sambon, som så klart skulle börja snarka strax efter 05.00 i morse. En halvtimme senare sätter kattskrället igång. Åh, HERREJÖSSES hur högt en liten katt kan låta.
Denna herre här nedan har nämligen mycket bestämda åsikter. Vill Zlatan ut, ja då ska Zlatan ut. Så är det.
Till saken hör att jag har bestämt mig för att INTE släppa ut honom så där tidigt när han sätter igång, eftersom det kommer resultera i att han alltid kommer väcka mig samma tid på mornarna. Nej, så jag låg bestämt kvar i sängen och kände frustrationen växa inom mig. Jag slängde en kudde på skrället också (ja, det var en mjuk liten kudde, ingen katt kom till skada under utbrottet).
Tror ni det hjälpte? Nej! Ett stycke katt förflyttar sig såklart några meter bort och fortsätter gasta.
I en och en halv timme höll han på. Han tröttnade och jag vann. Att jag blev tokig på köpet kan man väl se som en mindre bieffekt.

Zlatan - inte alltid så här söt.